The Project Gutenberg EBook of Genom Canada, by Paul Waldenstrm

This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
to check the laws of the country where you are located before using this ebook.

Title: Genom Canada
       Reseskildringar frn 1904

Author: Paul Waldenstrm

Release Date: February 19, 2015 [EBook #48307]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK GENOM CANADA ***




Produced by ronnie sahlberg, Keith Edkins and the Online
Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net (This
book was produced from scanned images of public domain
material from the Google Print project.)





[Illustration: PARLAMENTSHUSET I OTTAWA]

GENOM CANADA

RESESKILDRINGAR

FRN 1904

AF

P. WALDENSTRM

STOCKHOLM  AKTIEBOLAGET NORMANS FRLAG




STOCKHOLM, TRYCKT HOS P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG 1905

FRSTA KAPITLET.

Inledning. -- Olika linjer och btar.


Canada r ett i allmnhet ganska obekant land, men det har p senare tider
brjat att tilldraga sig en allt strre och strre uppmrksamhet bde i
Frenta Staterna och i Europa. I svenska tidningar har man ofta talat om
den stndigt vxande emigrationen dit. Berttelser om och frn Canada, som
man lst i samma tidningar, ha gtt stick i stf emot hvarandra. Somliga
hafva bermt landet, andra hafva klandrat det med lika stor ifver. Ja, man
har till och med satt i frga att p allmn bekostnad skicka lmpliga
personer ut till Canada fr att nrmare studera dess frhllanden, p det
att man mtte kunna gifva den svenska allmnheten skra underrttelser. Hos
mig uppstod af denna och andra anledningar en nskan att en gng f se
detta land och gra en resa genom detsamma. Den tanken hade jag redan d,
nr jag r 1901 beskte Frenta Staterna.

Sedan det hade blifvit bestmdt, att jag skulle resa, meddelade jag mig
strax med vnner och bekanta dels i Canada, dels i Frenta Staterna. Ty
komme jag till Canada, s var det klart, att jag fven skulle beska
Staterna.

Nu gllde det att vlja ngbtslinje. Jag kunde nmligen resa fver England
direkt till Canada med den s. k. Canadian-Pacific-linien. Men jag kunde
ocks taga vgen fver New York fr att frn New York med jrnvg frdas
vidare till Canada. Jag beslt mig fr det senare.

Men ter hade jag ett val att gra mellan de mnga linjer, som g mellan
Europa och Frenta Staterna. Som bekant, har England flere sttliga linjer.
Tyskland har ocks p de senare rtiondena upptrdt ssom tflande med
England. Emellertid har redan lnge en dansk linje existerat, och denna har
under de sista ren lagt sig till med tre nya, prktiga btar, Oscar II,
Hellig Olav och United States. Linjens namn r _Skandinavien Amerika
Linjen_. Den har sitt hufvudste i Kpenhamn med agenturer i Sverige,
srskildt i Stockholm.

Efter tskilligt funderande valde jag denna linje, sedan jag hade erfarit,
att en af dess btar skulle g frn Kristiania just vid den tiden, d det
var lmpligast fr mig att resa.

[Illustration: Det br af.]

Den 14 juli skulle ngbten g. Det var Hellig Olav, en synnerligen prktig
bt. Jag r verkligen glad, att jag kom att vlja denna linje. Emellertid
hade den nst fregende danska bten, Norge, frlist utanfr Skotland.
Mellan 6- och 700 passagerare hade drunknat, och mnniskor sade mig: Huru
vgar du resa med en sdan linje? -- Jag svarade: En olyckshndelse kan
intrffa p hvilken linje som hlst. Att det ifrgavarande skeppsbrottet
verkligen var en olyckshndelse, torde framg draf, att den grundliga
underskning, som i Kpenhamn fretogs, ledde drtill, att kaptenen blef
fullstndigt friknd.

Hvar och en, som gifver sig ut p en resa, mste gra sig frtrogen med den
tanken, att han kan rka ut fr en olycka. Risken r icke srdeles stor.
Lyckligtvis hnda sdana dr olyckor mycket sllan, men alltid r det
mjligt, att man sjlf kan komma att vara med vid ett dylikt tillflle.
Hvarken jag eller min hustru eller min dotter, som ock fljde med, knde
drfr den ringaste fruktan, nr vi stego om bord p den sttliga ngaren.
Huru en sdan affrd tar sig ut, kan lsaren se af teckningen p sidan 6.

Nr man reser med en engelsk linje, mste man frst fara fver Nordsjn med
en Wilsonbt. Och p dessa btar behandlas emigranter ofta p ett
upprrande stt. Sedan g de i land i Hull och frdas drifrn p jrnvg
till Liverpool, dr de stundom mste tillbringa ett eller par dygn, innan
de f g ombord p den Atlanterngare, som skall fra dem fver till
Amerika. Detta allt r mycket besvrligt och frenadt med mnga obehag. Man
hr drfr stndiga klagoml. Men Wilson-linjen r utan konkurrens mellan
Gteborg och Hull och kan drfr gra, som den vill, och skratta t alla
klagoml. Gr man dremot med den danska linjen, s stiger man ombord i
Kpenhamn eller Kristiania eller Kristiansand, fr sin bestmda plats och
ser sedan icke land, frrn man r i New York. Dessutom r det ej ringa
frdel, att besttningen r skandinavisk, s att man kan tala sitt eget
modersml med dem utan att behfva tolk.

Man har svrt att gra sig en frestllning om de stora Atlanterngarna,
drest man icke sett ngon af dem. Hvilka vldiga kolosser! Och dock synes
man icke hafva ntt grnsen. Alltjmt byggas strre och strre.
Cunardlinjen har nyss (1905) satt en makals koloss i sjn. Den heter
Caronia. En frestllning om dess storlek torde lsaren kunna gra sig, nr
jag p sid. 8 visar dess skorsten. Omkullagd kunde den tjna som tunnel fr
en dubbelsprig jrnvg.

Att allting i frsta klass -- hytter, salonger, matsal, upppassning, mat
m. m. -- r luxust, alldeles fverddigt och fverfldigt luxust, det
sger sig sjlf. Det r sig likt p alla linjer. Det r bara en sak, som
fattas: p frsta klassens promenaddck finnas nmligen inga sittplatser.
Hvarje passagerare mste sjlf hyra en stol. Det kostar en dollar fr
resan. Stolarna, som gas af ett srskildt bolag, ro mycket tarfliga men
rtt bekvma att sitta i. Detta r sig ocks likt p alla atlantiska
ngbtslinjer, och det vore en vldig reform, som skert skulle hlsas med
gldje, om ngon af linjerna sjlfva hlle stolar t passagerarne. Det vore
en skandinavisk linje vrdigt att g i spetsen.

I andra klassen r ocks allting mycket prktigt, icke fverddigt men vl
frstklassigt. Ansprken vxa alltjmt och konkurrensen tvingar bolagen att
flja med.

Af strre betydelse n detta r dock den frgan: Huru har man det i tredje
klassen? Ty dr reser det strsta antalet. Till svar p denna frga skall
jag hr lmna ngra upplysningar och rd, som emigranter gra vl att taga
vara p.

[Illustration: Se sid. 7.]

Det r med Skandinavien Amerika Linjen ssom med _alla_ andra. Den har
ldre och nyare btar. De frra ro mindre, ej s prktiga eller bekvma
som de senare. Och dock voro de p sin tid utmrkta. Men ansprken stiga,
och hvad som bermdes fr 15--20 r sedan, det klandras nu. Sdan r tidens
gng. Draf komma nog de olika omdmena om en och samma linje. De ldre
btarna hafva i regeln lgre priser. Det lockar mnga, och rimligt r ju
det. Men d f de nja sig med att sakna mnga bekvmligheter, som de nyare
btarne bjuda p. Det r s fven, nr man hyr en vning p land. Det
finnes billigare och dyrare vningar, och i en vning, dr hvarje rum
kostar 100 kr., fr man icke vnta att f det s fint och bekvmt som i en
vning, dr rummen kosta 2- 3- 4-hundra kronor. Men nr nu ngon lst
beskrifningen fver en resa med en af de modernaste btarna och beslutit
sig fr att resa med den linjen, s vljer han fr prisets skull en af dess
ldre btar. Dr fr han det inte s, som han lste i beskrifningen. Han
blir missnjd och anklagar beskrifningen fr lgn och hela linjen fr skoj.
Och s uppst de olika omdmena.

Det r drfr ndvndigt, att hvar och en, som mnar resa, gr sig p
frhand reda fr, icke blott hvilken linje, utan fven hvilken bt han br
vlja, samt i hvarje fall berknar svl frdelarna som kostnaderna. Det r
alltid frargligt att ha vntat bttre, n man fr.

Men sedan man bestmt sig fr en viss bt, s br man ocks vlja plats, ej
blott klass utan fven plats. Inom alla de olika klasserna finnas nmligen
olika belgna samt olika bekvma och drfr olika dyra platser. I frsta
klassen t. ex. finnas hytter p fre dcket, hytter p de undre dcken,
hytter som ligga t utsidan och hafva fnster p vggen, samt hytter som
ligga int bten och hafva sekundrt ljus. Drtill kommer, att det finnes
hytter med olika antal sngar (2--4--6 st.). Det r klart, att sdana
olikheter betinga olika priser.

P samma stt gifves det olika platser inom tredje klass. Dr finnas p de
moderna btarna en stor mngd hytter med olika lge (t utsida eller int)
samt med olika antal sngar (2--4--6--8). Dessa ro mycket snygga, fastn
enkla, synnerligen frtrffliga fr familjer, allrahlst om de hafva sm
barn. Men s finnas dr stora gemensamma sofsalar bde i fren och i
aktern. De kunna innehlla 2--3 hundra sngar, alltsamman jrnsngar, tv
fver hvarandra, indelade i kvarter med dr emellan lpande gator. Dr nere
ser det ut som i kasrner p lgerplatserna i Sverige. Och det gr ju
mycket vl an, ehuru det kan ha sina obehag.

[Illustration: Tredje klass hytt p Hellig Olav. Se sid. 12.]

Det sger sig allts sjlft, att man fven inom tredje klassen har minst
tre olika klasser. Priserna ro ocks olika. Hvad alla hafva lika, det r
mat och gemensamhetsrum. Det r drfr en villfarelse, nr folk tror, att
alla tredje-klass- eller, ssom det vanligen kallas,
mellandckspassagerare, skola hafva det lika i allt. Denna villfarelse gr,
att de, som f det smre n andra, bli missnjda och klaga bittert p hela
linjen. En klok resande skall drfr se till, att han, innan han kper
biljett, fr ett prospekt jmte planritning af bten med dess olika
lokaler, s att han p frhand kan gra sig frtrogen med, huru han kommer
att f det. Och s br han ha klara papper, som man sger. Ombord p
Hellig Olav voro tre tjnstflickor frn Sderhamn (troende). De hade ett
bref frn agenten, som lofvade dem plats i ett rum, dr de skulle bli 8,
hgst 10 personer: Ngot sdant stod icke i biljetten, som endast lydde p
mellandck. De fingo sig anvisade sina platser i ett af de stora
gemensamhetssofrummen i aktern. D vnde de sig till mig och visade mig
brefvet. Jag gick drmed till pursern, den man, som har den ekonomiska
frvaltningen om hand, och de blefvo fverflyttade till en frtrfflig hytt
med tv fnster.

Allts: man skall ha klara papper och icke tro mer, n hvad som str
skrifvet. Men har man klara papper, d skall man gra sina rttigheter
gllande utan att pruta. Man har ingen tack fr, att man icke str p
sig, och fverallt kan man rka ut fr underordnade tjnstemn, som
krngla. Det kan hnda bde p ngbtar och p jrnvgar. Bolagen r icke
fr sdant. Det sker mot deras vilja, och man _gr dem en god tjnst_, om
man anmler det.

En annan sak, som gifver -- fven p de bsta btar -- anledning till berm
 ena sidan, klagoml  den andra, r att den enes och andres resa sker
under s vsentligt olika vderleksfrhllanden. Den ena gngen r hafvet
lugnt, vdret godt, nstan ingen sjsjuk. D kan man ha uppe ventiler
fverallt samt hlla rent i alla vrr. fverallt r det luftigt och sknt.
D smakar ocks maten bra och betjningen r frtrfflig. En annan gng r
vdret ruskigt, det stormar och gr sj. Strre delen af passagerarne ro
sjsjuka samt ligga dr och krkas om hvarandra och fver hvarandra.
Sidoventilerna mste stngas till, p det ej sjn m sl in. Det blir
osundt, frfrligt osundt. De inre ventilationsapparaterna, huru
frtrffliga de n m vara, frsl icke. fverallt ropas p betjningen,
och den rcker icke till. S skrika barnen omkring redlsa mdrar, som ej
kunna hjlpa dem eller hlla dem rena. Af deras orenlighet frpestas luften
n ytterligare. Under sdana frhllanden te sig sakerna helt annorlunda.
Nu komma klagoml fver orenlighet, osund luft, dlig betjning, osmaklig
och dlig mat o. s. v. Och de klagande ro icke de sjsjuka, ty dessa sakna
i allmnhet reflexionsfrmga, utan klagomlen komma frn dem, som ro
jmfrelsevis friska, i synnerhet om de g med en smula kvljningar i
maggropen.




ANDRA KAPITLET.

Hellig Olav. -- Resan fver Atlanten. -- Ankomsten till New York.


Men jag tervnder till Hellig Olav. Den r byggd r 1902 och r
fullkomligt modern. Den r 153 meter (515 fot) lng, 17- meter (58 fot)
bred, har dubbla bottnar utefter hela lngden och r indelad i mnga af
hvarandra oberoende, vattentta rum, har en maskin om 8,000 hstkrafter och
gr 15--16 knops fart.

Allt r inrttadt med s stor bekvmlighet som mjligt. Bten r byggd i
England och har kostat omkring fem millioner kronor. Fr det priset br man
ocks f ngot. All belysning sker genom elektriska ljus i alla klasser och
hytter och salar. I frsta klassens hytter p fre dck finnes bredvid
ringledningen telefonlur, s att betjningen icke behfver springa upp till
hytten, nr man ringt, utan genast genom telefon kan f veta, hvad man
vill.

Hellig Olav har ett mycket stort antal hytter fr tredje klassens
passagerare. P sid. 10 ser lsaren, huru en sdan ser ut. Anordningarna i
frigt ro fven sdana, att jag fverallt bland dess passagerare hrde
beltenhet uttalas. En riktigt omdmesgill person var predikanten
Vincentius frn Mnsters, som nu reste tillbaka till Amerika med hustru
och sex barn. Han var tredje klass passagerare och hade en stor hytt. Och
han var mycket belten. Sjlf vistades jag ju ocks mycket i tredje
klassen. I allmnhet mste hvarje klass' passagerare hlla sig inom sitt
omrde, men jag hade p srskild framstllning ftt bolagsstyrelsens
skriftliga medgifvande att vistas ungefr, hvar jag ville, fr att predika
Guds ord. Och jag var drfr i tillflle att se, huru det var.

Hurudan maten r i tredje klass, torde lsaren finna af fljande matsedlar,
tagna ur hgen:

En sndag: _Frukost_: Smrgs med plgg, fiskbullar, kaffe. _Middag_:
Soppa med makaroni, oxbringa med ss och potatis. _Kvllsvard_: Smrgs med
plgg, ragout, te.

En torsdag: _Frukost_: Smrgs med plgg, kalfktt med ris, kaffe.
_Middag_: Kttsoppa med kl eller ris, frskt ktt med pepparrotss och
potatis. _Kvllsvard_: Smrgs med plgg, lamktt med bruna bnor, te.

[Illustration: Tredje klass matsal p Hellig Olav.]

Till hvarje mltid hr godt rg- och hvetebrd. Hvarje dag kl. 3 e. m.
serveras kaffe med brd. Kl. 10--3 hafresoppa och mjlk fr sjuka och fr
barn.

Af matsalen i tredje klass ser lsaren en bild p denna sida. Fr
snyggheten finnes inom samma klass utom tvttstll m. m. fven badrum, fem
till antalet.

Kaptenen var en synnerligen lskvrd och angenm man, tmligen ung. De
friga officerarne om bord voro ocks mycket hyggliga. Skulle ngon af de
underordnade gifva anledning till befogade klagoml, s r jag viss, att
den frfrdelade kan prkna gonblicklig rttelse, om han vnder sig till
beflet. Men hvad ingen kapten och inga anordningar kunna hjlpa, det r
den ohyggliga sjsjukan. Nr den kommer p och passagerarne brja krkas
fver hvarandra, d hjlper ingenting annat n tlamod.

Det r ett intressant kapitel att studera folklifvet p en sdan hr bt.
Hr resa hela familjer, som g oknda den till mtes. De hafva slt allt
sitt i fderneslandet och hoppas nu att f det bttre i Amerika. Hr resa
hustrur med barn. Deras mn ha rest ngra mnader eller r frut, de ha
kommit sig fr i det nya landet och hmta nu de sina till sig. Dessa ro
ett stort antal, och att hustrurna ro glada att nu f terfrenas med sina
mn och f igen pappa t sina barn, det r naturligt. Till dessa hrde en
ung norsk fru med tv lskliga sm barn. En annan fru (judinna), som jag
talade med, hade med sig sju barn, det ldsta 11 r, det yngsta 5 mnader.
Hon var ryska. Hennes man var skrddare och hade kommit sig s pass fr i
Amerika, att han frtjnade 15 dollars i veckan. Man tnke sig, hvad det
vill sga fr en hustru att med en sdan skara barn ensam, utan hjlp, gra
en sdan resa. Men det mste g, sade hon. Och s gaf hon sig till tls.
Hvad ville hon annat gra?

Hr resa vidare ensamma mn och kvinnor, som utvandra fr att med de
krafter, de ga, ska en bttre utkomst, n de kunnat finna i sitt
fdernesland. Skola de lyckas? Skola de misslyckas? Lyckas de, s fr man
hra af dem. Misslyckas de, s frsvinna de.

Slutligen hade vi bland emigranterna ngra barn. Allts hade vi en tiorig
flicka, som reste till sina morfrldrar i Minnesota, likas tre moderlsa
barn -- tv gossar om 11 och 10 r samt en flicka om 8 r -- som reste till
sin far i New York, dit han frut utvandrat fr att ska utkomst fr sig
och sina sm.

Men, frgar ngon, r det d icke farligt att snda ut sm barn p en s
lng resa? Nej, icke alls. De f s mnga tanter och farbrder om
bord, att de ha det riktigt bra. Till mig skref en fru frn Stockholm om de
tre moderlsa och bad mig se till dem, hvad jag kunde. Det gjorde jag ocks
dagligen, och jag sg, att de hade det s bra, som de kunde nska. Likas
den dr tioringen, t hvilken jag blef farbror p kpet. De to och
drucko och sofvo och rustade och lekte och voro glada, alldeles som alla
andra barn. Dem fattades ingenting. I New York mttes de tre moderlsa af
sin pappa, och den tioriga, som skulle till Minnesota, blef ej ensam.
Mnga af emigranterna om bord skulle ocks dit. Det gr s bra, s bra. Jag
tersg flickan sedan i S:t Paul, Minnesota.

[Illustration: Predikan om bord.]

Tv gnger hvarje dag under resan hll jag korta bnestunder med
bibelfrklaring om bord: kl. 9 p morgonen p dck, kl. 8 p kvllen i
tredje klassens matsal. En af passagerarne tog en fotografi af en sdan
bnestund p dck, Lsaren ser den p denna sida. En annan bild, en
frtrfflig hvardagsbild, tagen af samme passagerare, kan lsaren se p
sid. 17. Det r tredje klassens promenaddck.

Nr det frsta sndagens f. m. kl. 11 ringde till gudstjnsten -- det
skedde p en stor gongong -- passerade vi frbi det stlle, Rockall, dr
ngaren Norge s nyligen hade frolyckats. Ombord p vr ngare hissades
flagg p half stng, ett uttryck af sorg fver de mnga hundra, som funno
sin graf i hafvet, men ocks en maning till oss att besinna, huru snart det
kan vara gjordt att g till botten.

Innan jag slutar detta kapitel, mste jag tillgga ngra ord om de
anordningar, man p Hellig Olav har fr mnniskornas rddning i hndelse af
olycka. P hvarje resa mste linjens alla ngare lpa in i Kristiansand.
Dr kommer en sjrtt ombord fr att kontrollera, att lifblten,
rddningsbtar, brandredskap o. s. v. ro i full ordning. Efter ngaren
Norges undergng har denna underskning blifvit mycket strng.

Fr somliga strre rddningsbtars nedsttning i vattnet ro linjens ngare
frsedda med de af den svenske ingeniren Welin i London uppfunna utmrkta
davitarna, som borde i lag vara pbjudna fr hvarje passagerarefartyg. Med
sdana davitar kunna tv man p 30--40 sekunder stta bten i sjn, lastad
med folk och proviant; med de nu brukliga davitarna erfordras 8  12 man
och fyra gnger s lng tid. Dessutom sker sjsttningen med fullkomlig
skerhet, fven d fartyget rullar eller har slagsida.

D Aberdeen-linjens nya ngare Miltiades, utrustad med Welins Quadrant
Davits, fr ngon tid sedan lg frankrad p Sidneys redd, utspelades
fljande lustiga komedi. Det var sndagseftermiddag och hundratals
festkldda invnare hade kommit ut fr att bese fartyget. Bland mngden
befunno sig ocks stadens mayor och fullmktige samt en mr Chris, Sidneys
champion i simning. Tidningarna hade haft mycket att bertta om de nyheter,
som funnos att beskda ombord p Miltiades, och Welins davitar hade ocks
omnmnts ssom ngonting hgst frtrffligt. Fr att underkasta detta
pstende praktisk prfning, hade en medlem af hamnstyrelsen i all tysthet
vidtalat mr Chris att vid lmpligt tillflle ramla fver bord.

I ett nu ljuder ett skrande skri akterifrn: en man fver bord.
Bestrtningen blir allmn, kvinnorna blekna, men genom villervallan trnger
signalen frn btsmannens glla pipa. Innan man hinner draga andan, ro
fartygets tolf lifbtar i vattnet och strcka i kapprodd ut till den
olycklige. Och d fyra duktiga matrosarmar inom ngra gonblick hugga tag i
mannen och omildt slnga honom ned p bottnen af bten, lser sig
spnningen ombord i ett skallande hurra. Kort drefter str mr Chris ter
p dcket och frskrar, att han aldrig hann bli ordentligt vt! S
kvickt gick det.

[Illustration: Det gr stilla och lugnt. Se sid. 16.]

Det ingifver en knsla af trygghet att se dessa anordningar, och ett
svenskt hjrta knner sig stolt fver att veta, att det r en svensk
uppfinning, som i tidernas lngd skert skall bli till rddning fr
ofantligt mnga mnniskolif. Det r bara frargligt, att ngonting s
genomenkelt har ltit vnta p sig s lnge.




TREDJE KAPITLET.

Sjukdom ombord. -- Ankomst till New York. -- Bridgeport Conn. -- Providence
R. I. -- Proctor Vt.


En resa med de nya danska btarna frn Kristiania till New York gr p
9--9- dygn, nr intet hinder tillstter. Och fortare kan man just ej komma
med ngon annan linje. Nr jag reste frn New York lrdag morgon den 31
december 1904 med Cunardlinjens snabbgende ngare Campania, s kommo vi
till Liverpools redd fredag kvll, in i hamn lrdag morgon. Det var en
ovanligt god frd. Man sade, att Campania ej p sex r gjort dess make.
Passagerare, som skulle till Sverige, foro omedelbart med bantg till Hull,
dr ngbt lg frdig att afg till Gteborg. De anlnde till Gteborg
mndag f. m., allts efter nio dygns resa.

Men det gr icke alltid s dr utan hinder. En envis tjocka -- stundom
fven hrd storm -- kan frlnga resan flere dygn. Vi hade ingen storm, men
en envis tjocka. Farten mste, medan tjockan varade, inskrnkas till
hlften, och det sinkade oss mer n ett dygn. Emellertid var detta
jmfrelsevis ganska lindrigt. Cunardngaren Ivernia, som samtidigt var p
vg till New York, rkade p New Foundlands bankar ut fr en sdan tjocka,
att den mste ligga stilla i fyra hela dygn.

Ett annat hinder tillsttte ocks. Det frsenade oss flere timmar, men hade
kunnat bli mycket svrare.

[Illustration: Vy af staden Proctor Vt. Se sid. 24.]

Att sjukdomsfall intrffat ombord, det visste vi. Men hur det frhll sig
med sjukdomen, drom gingo obestmda rykten. Man hviskade om smittkoppor
och karantn och dylikt. Jag trodde, att alltsammans endast var en
tillstllning fr att gra alla ombord villiga att lta vaccinera sig.
Emellertid blef jag tagen ur min villfarelse, d vi p mndags morgon
nalkades land och den gula flaggan hissades p frmasten. Denna flagga
betyder, att det r smittosam sjukdom ombord. Nu brjade vi litet hvar bli
oroliga fr en mjlig karantn. Detta r det svraste fventyr, man lper
p en resa till Amerika. En amerikansk medicine professor ombord berttade
fr mig, huru fr ngon tid tillbaka ett kolerafall hade intrffat p en af
de tyska ngarne med den pfljd, att ngaren med samtliga passagerare
mste lggas i karantn under 10 dagar.

Emellertid blef det icke s farligt fr oss. En amerikansk lkare kom ut
till vr ngare, anstllde en grundlig(!) underskning, som slutade drmed,
att endast de passagerare, som bodde i samma afdelning af tredje klassen,
dr koppfallet hade intrffat, frdes i land till karantnplatsen p Long
Island. De voro 200 personer -- judar allesamman -- och skulle ligga i
karantn 6 dagar. Det blef en extra kostnad fr ngaren p 1,200 dollars --
en dollar pr dag och passagerare.

Nr lkareunderskningen pgick, mste alla tredje klassens passagerare
marschera frbi de bgge lkarne i led p tv och tv. Det blef en lng
procession. Den skulle ocks passera uppfr en trappa, och det mste g
undan, ssom man sger. Sdant var icke alla i smaken. Ett par svenska
fruntimmer vnde sig till mig och sade hgst frgrymmade: Hr blir man
fst ssom boskap. De kunde icke stta sig in uti situationen.
Besttningen lmnade all den hjlp, som kunde begras, med att lyfta saker
och barn uppfr trappan o. s. v. Men om ngon stannade fr att prata eller
titta, s fattade en sjmansnfve honom i armen eller lade sig en
sjmanshand p hans rygg och hjlpte honom vidare, och det kallades af
somliga fr fsning. Jag blef riktigt ledsen p de tv svenska kvinnorna.
En sdan dr hndelse r ju alltid obehaglig, och enda sttet att gra
obehaget s drgligt som mjligt r att tligt finna sig i det oundvikliga
och lyda kommando.

Mnga berttelser med klagoml fven i andra afseenden, det r min
fvertygelse, bero skerligen p passagerarnes ofrstnd eller p deras
eget frvllande.

[Illustration: Marmorgrufvan i Proctor. Se sid. 24.]

Vid ankomsten till New York mttes vi af tskilliga vnner, och det kndes
underligt att nu igen fr tredje gngen vara i Amerika. Vi frdes direkt
till pastor Ellstrms hem i Brooklyn. Hvilken rusning och hvilket buller!
Stora, vldiga arbetskdon skramla p de ytterst illa stenlagda gatorna, s
att man kan bli bedfvad. Elektriska sprvagnar lpa i alla riktningar, s
att man r i fara att bli fverkrd af en, medan man frsker att vakta sig
fr en annan. Och s uppe i luften de upphjda jrnvgarna med deras
bullrande, lnga tg, som draga mer n en million passagerare hvarje dag.
Det r icke mjligt annat, n att allt detta skrammel och vsen, all denna
rusning och brdska mste gra mnniskorna nervsa. Nu har man ock byggt en
underjordisk, dubbelsprig jrnvg, som gr under New York. Den skall g
vidare under floden East River och dyka upp i Brooklyn. Jag har talat om
den i mina reseskildringar frn 1901. Vidare hller man p att grundlgga
en ny, vldig bro mellan New York och Brooklyn. Det r, som om inga
kommunikationsmedel rckte till fr denna ondliga, forsande strm af
mnniskor.

I Brooklyn voro vi p tisdagen (den 26 juli) ute och kte och besgo bland
annat Greenwoods kyrkogrd, den finaste kyrkogrd, som finnes i vrlden.
Den r ngot rent underbart. Ej lngt drifrn kte vi genom en hrlig
park, som jag icke frr sett. fverallt i Amerikas stora stder lgger man
stor vikt p att ga vidstrckta och vackra parker. Och det bsta af allt:
i dem f inga rusdrycker frekomma. Nr skola vi i Sverige en gng komma s
lngt? Hos oss r det snarare s: vill man ha en krog, s anlgger man en
park, ty en park utan krog r nstan ett nonsens. Dock frekommer sdant,
ehuru sllsynt. I Gfle t. ex. ha vi allt hittills lyckats bevara vr
hrliga stadstrdgrd frn ngon krog. Men sedan omkring 30 r tillbaka
finnes ett stadsfullmktigebeslut, att staden skall bygga ett vrdshus dr.
nnu har dock detta beslut ej blifvit verkstlldt.

En annan hrlig sak i de amerikanska parkerna r, att folket fr sl sig
ned i grngrset utom p de nysdda tegarna. Det r klart, att man
drigenom blir tvungen att oftare s om tegarna. Men det r ringa besvr
och kostnad i jmfrelse med den gldje och nytta, som folket, och i
synnerhet barnen, ha af att f tumla om p grsmattorna. Nr skall det hos
oss komma drtill? Nu ro alla beskande inskrnkta till de sandiga
gngarna.

P tisdagen voro vi inbjudna till middag p Fridhem, ett utmrkt trefligt
hem fr tjnarinnor, som missionsfrsamlingen i Brooklyn ger. Dr mottagas
p det vnligaste tjnsteflickor, som komma frn Sverige fr att ska
plats, likas svenska tjnarinnor, som fr tillfllet ro utan plats, eller
som vilja taga sig ngon hvilotid. Dr f de alla goda rd, dr ro de ock
efterskta af amerikanska fruar o. s. v. I ett fr allt betala de 3-
dollars i veckan, ett ofantligt billigt pris, som dock r tillrckligt, fr
att anstalten skall bra sig. Huset, som har 16 rum jmte 2 badrum
o. s. v., r en heder fr frsamlingen. Nr jag 1901 var i Amerika, s
bodde Fridhem i hyrd lokal. Sedan dess har frsamlingen kpt detta nya hus
jmte ett drintill belget, som anvndes till pastorsbostlle och
innehller 17 trefliga rum.

Redan p onsdagen mste jag fara vidare till Bridgeport, en stad som jag ej
frr sett. Drifrn nsta dag till Providence R. I. I bgge dessa stder
predikade jag i stora amerikanska kyrkor, som vlvilligt uppltits, och som
voro fullsatta af svenskar.

[Illustration: Sjukhuset i Proctor. Se sid. 24.]

Dagen drefter var jag i Boston. Dr fick jag icke heller stanna lngre n
till nsta dag, d jag reste till Proctor i Vermont. Det r en ny stad,
landtlig, treflig, utmrkt vackert belgen i en natur sdan, att man nstan
mste tro sig vara i ngermanland. Staden r anlagd af en man vid namn
Proctor, en frn brjan fattig pojke, som hr fann oerhrda marmorberg och
genom dem blifvit mngmillionr. Hrifrn skeppas marmor ut till nstan
alla vrldsdelar. Arbetarnes villkor ro synnerligen goda. Den kontanta
betalningen r visserligen icke s stor, att den icke p mnga andra
stllen r strre. Men drtill komma andra synnerligen betydande ekonomiska
frmner, hvilka gra, att arbetarne trifvas godt. Slunda ro genom
bolaget alla arbetare olycksfallfrskrade utan ngot bidrag frn deras
egen sida. I hndelse af olycksfall erhller arbetaren half aflning, s
lnge han ligger sjuk. Dr han, s fr familjen 500 dollars (= 1,875 kr.).
Bolaget har anlagt ndiga butiker fr stadens behof, men har draf ingen
annan inkomst n 4 proc. af byggnadskapitalet samt en mycket mttlig hyra
fr lokalen. All vinst af affrsrrelsen delas mellan arbetarne i mn af
deras inkp. Slunda terfingo dessa fr r 1903 ej mindre n 10 proc. af,
hvad de vid sina kp hade utlagt. I staden fanns ett fattighus med tv
gubbar och tre af sin frrymda moder fvergifna barn. Fr frigt funnos dr
inga fattiga, som behfde hjlp af andra. P alla stt r dr srjdt fr
arbetarnes bsta. I staden finnes ingen frsljning af rusdrycker, och det
r icke den minsta frmnen. Bostadshusen ro sm trefliga villor, en fr
hvar familj. Till stor del gas de af bolaget och uthyras till billigt
pris. Hyrorna belpa sig till ej fullt 3 proc. af, hvad husen kostat. Vill
ngon arbetare skaffa sig eget hem, s bygger Proctor t honom, ssom han
vill ha det, och sedan fr han gra mnatliga afbetalningar dr. Nr han
betalt 40 proc. af summan, skrifves huset p honom ssom gare, och han fr
fr resten lmna inteckning, som belnas af sparbanken. Alla pastorer bo
hyresfritt. Sjukvrden r p ett utomordentligt stt ordnad, dels genom ett
utmrkt sjukhus, dels genom en hr af sjukskterskor, som vrda de sjuka i
deras hem. All sjukvrd r kostnadsfri fr arbetarne och deras familjer.
Bolaget har ocks byggt ett utmrkt hus fr Kristliga freningen af unga
mn och bidrager rligen till verksamheten dr med 2,000 dollars. fven p
flera andra stt visar Proctor vlvilja mot sina arbetare. S t. ex.
sknkes p den rligen terkommande tacksgelsedagen en kalkon m. m. till
hvarje gift arbetare. Mig syntes Proctor vara ett paradis i smtt.

Detta oaktadt hade just nu befallning ankommit frn grufarbetarnes
fackfrbunds chef, att alla arbetare, som tillhrde frbundet, skulle
strejka fr att visa sig solidariska med strejkande kamrater p andra hll.
Befallningen trffade endast ngra italienare, men tlyddes af dessa. Man
sger, att fren ro dumma. Men s dumma ro de aldrig, att de betrakta
rfven ssom sin vn och hjlpare, medan han str och gnager kttet af
deras ben. Det r bara arbetarne, som gra det. Men det kommer vl en tid,
d de vakna. Och d kan det vl hnda, att de upptcka, att de kunna gra
sig nytta af huden p sina rfvar. P sid. 19, 21 och 23 kan lsaren se
ngra bilder frn Proctor.

I Proctor mtte oss en svensk frn Winnipeg i Canada. Hans namn var Andrew
Hallonqvist. Det var genom honom hela denna resa var planerad, och han var
vr outtrttlige och oegennyttige ledsagare eller frare genom nstan hela
Canada. Bde jag och de mina st i mycket stor tacksamhetsskuld till honom.
Men drtill terkommer jag lngre fram.

Det vore ofantligt mycket mer att sga om de nu nmnda stderna, bde hvad
angr deras borgerliga och kyrkliga frhllanden. Men jag mste skynda till
Canada. Fr resten har jag om New York, Boston och Providence skrifvit
vidlyftigt i mina frra skildringar, till hvilka jag hnvisar.




FJRDE KAPITLET.

Om emigrationen.


Innan jag gr vidare, torde det vara skl att gra ngra reflexioner fver
utvandringen frn Sverige till Amerika.

Denna emigration r en freteelse, som med rtta har vckt mycken oro i
vrt land. Den spelar ocks en hgst betydande roll i Sveriges
utvecklingshistoria. Antalet emigranter r olika r mycket olika. Det har
funnits r, d det, efter afdrag af antalet invandrare, gtt upp till
framemot 40 tusen, men ocks r, d det varit mycket lgt. r 1902
utvandrade 45,504 och invandrade 6,511. Af utvandrarne gingo mer n 41
tusen till Norra Amerika. Det var den hgsta emigration, som ngonsin
frekommit. Dremot utvandrade r 1894 endast 13,358, draf 9,550 till
Norra Amerika, medan invandrarnes antal samma r var 10,425. ret 1903, som
var ett starkt utvandringsr, hade ett utvandrarefverskott af i rundt tal
32 tusen.[1]

I medeltal torde man kunna antaga, att 25,000 mnniskor utvandra frn
Sverige hvarje r. Om jag berknar, att hvars och ens uppfostran och
utbildning har kostat Sverige 2,000 kr., s rknar jag ganska lgt. Men det
gr i alla fall 50 millioner kr. Antar jag vidare, att hvarje emigrant i
medeltal i pengar, klder och andra saker, inberknadt kostnaden fr
biljetten, har med sig 200 kr., s gr det ytterligare 5 millioner, allts
en summa af 55 millioner kr.

[Illustration: Karta fver Canada.]

Man talar om, att svensk-amerikanarne rligen till Sverige skicka hem rtt
betydande belopp. S vidt man kan berkna deras summa, utgr den omkring 6
 7 millioner pr r. Detta dock endast under de senare ren. Visserligen m
Sverige vara tacksamt fr denna gfva frn anfrvanter till anfrvanter.
Men jmfr man densamma med den summa, som rullar ut t motsatt hll, s
blifva dessa millioner icke mycket att tala om.

I Canada berknar man det ekonomiska vrdet af hvarje invandrare till 1,000
dollars. Fr 25,000 gr det mellan 90--100 millioner kr. _om ret_, i
sanning en vacker summa frn Sverige till Amerika.

Detta r dock icke det vrsta. De personer, som utvandra, utgra i regeln
den kraftigaste och bsta delen af svenska nationen. Det svider i ens
svenska hjrta, nr man p en emigrantngare nrmare betraktar de 5--600
svenskar, som ro p frd till det stora landet i vster. Man mrker bland
dem visserligen en eller annan gammal gubbe eller gumma, som af frsigkomna
anfrvanter hmtas fver till Amerika; men i det stora hela ro de ungt,
kraftigt folk, 20--30-ringar af bda knen, glada, hurtiga arbetare, fulla
af frhoppningar att kunna i det frmmande landet bereda sig en bttre
ekonomisk framtid n i sitt gamla fdernesland.

Samma knsla erfar man, nr man, ssom jag ofta gjort, i Amerika str och
talar till stora skaror af landsmn. Vid ett sdant tillflle brast min
hustru ut i hftig grt, nr hon sg den stora frsamling, som kommit fr
att hra Guds ord -- allesammans svenskar i sin bsta lder, trefligt och
vl kldda, stilla och uppmrksamma.

Anledningen till den stora utvandringen r nstan uteslutande af ekonomisk
art. Visserligen hr man talas om ynglingar -- eller ynklingar -- som
utvandra fr att undkomma vrneplikten. Understundom anfres ocks ssom
skl, att vi i Sverige icke hafva s stor frihet som i Amerika, icke s
utstrckt rstrtt o. s. v. Men om n sdant i vissa fall _kan_ vara
orsaken till, att en person utvandrar, s r dock den ekonomiska sidan i 99
fall af 100 den bestmmande.

Svenskar, frut bosatta i Amerika, som hafva lyckats, skrifva till vnner
och bekanta blomstermlningar, skicka dem tidningar och broschyrer och
annat, som kan locka dem att komma dit fver. Utan tvifvel ro ocks
arbetsfrtjnsterna stora fr dem, som vilja arbeta, och som duga till
ngonting. Men ofantligt mnga duka under. Och det fr man sllan veta om.
Nr ett fartyg seglar fver hafvet, och stormiga sjar spola en del af
passagerarne fver bord, s hr man icke vidare af dessa. Endast de, som
lyckligt komma fver, lta hra af sig. Och s r det med dem, som
utvandra. De, som duka under i kampen fr tillvaron i det nya landet, dem
hr man ej vidare af. Man begrafver dem och glmmer dem. Frn deras graf
frnimmer man intet ljud; men de, som f det bra, de lta hra af sig, och
det inverkar lockande p sdana, som af en eller annan anledning hafva,
eller, i mnga fall rttare sagdt, _knna_ det tungt i det gamla
fderneslandet samt lngta efter ngonting bttre.

[Illustration: Se sid. 35.]

Den emigrationsrrelse, som p detta stt uppstr, skall man frgfves
frska stfja genom varningar eller enfaldiga emigrantlagar. Varningarna
uppfattas endast ssom frestafvade af afundsjuka eller andra orena
bevekelsegrunder. Och den svenska emigrantlagen, ja, den r s ltt att
kringg, att det vore bttre, om ingen sdan lag funnes. Den, som icke har
rttighet att utvandra enligt denna lag, behfver blott resa fver till
Kpenhamn eller annan europeisk sjstad fr att dr stiga ombord p en
emigrantngare och gifva sig af. De agenter, som vilja hjlpa sdana
emigranter, behfva endast slja dem biljett till Kpenhamn, till Hamburg,
till Liverpool och sedan gifva dem ett kvitto p deponerade medel, hvilket
kvitto berttigar dem att hos hufvudkontoret i de nmnda stderna f
biljett fver till Amerika eller annan vrldsdel.

Fr resten: om en mnniska kan bereda sig bttre utkomst och en trefligare
tillvaro i en annan vrldsdel, hvarfr skall man hindra henne?
Mnskligheten har ock, s lngt som historien gr tillbaka, befunnit sig i
en stndig vandring fr att ska bttre utkomst. S har Europa blifvit
befolkadt, och nu r det Amerikas tur. Denna vandring har alltid -- i stort
sedt -- gtt frn ster till vster. Det ser nstan ut, som om den vore
dikterad af en naturlag, hvilken det r ffngt att frska motarbeta. Det
var ocks af begynnelsen Guds bud, att mnniskan skulle uppfylla jorden,
och det kan icke ske annorledes n genom utvandring.

Emellertid kan denna utvandring antaga onaturliga proportioner, ssom den
vl redan gr. Sverige br drfr gra allt, hvad i dess frmga str, fr
att reformera missfrhllanden samt bereda folket strre trefnad i sitt
fdernesland. Endast en sdan trefnad kan bilda en effektiv motvikt mot
utvandringslustan. Och d utvandringen, som vi sett, har sin grund i
ekonomiska frhllanden, s r det i frsta rummet angelget att ska hja
vrt lands nringslif. Drigenom skulle arbete och utkomst beredas alltjmt
vxande skaror af folket, och arbetaren skulle i eget hem i sitt
fdernesland finna den trefnad, som han nu sker i andra vrldsdelar.

Hrtill br lggas fven en annan sak, som folk sllan tnker p, men som
r af stor betydelse. Vi gra i Sverige alldeles fr litet fr att sprida
knnedom om landet bland dess innebyggare. I Amerika dremot gres allt,
hvad gras kan, i detta syfte. Man blir bokstafligen fversllad med
broschyrer, med eller utan illustrationer, hvilka framhlla de frdelar,
som de respektive staterna ha att bjuda p i ekonomiskt afseende, i
skolvsende och annat sdant. De skuggsidor, som kunna finnas, vidrras
icke. Broschyrerna hafva nmligen det uppenbara syftet att locka folk dit.
Och sdant inverkar. Det goda, som framhlles, verkar ett hopp, som gifver
mod och kraft att fvervinna svrigheterna.

Svenskarna ro i allmnhet ganska reslustiga. Men de hafva sllan lust att
resa fr att lra knna sitt eget land. Om ett nygift par slr sig ls och
gr en brllopsresa fr att se sig om i vrlden, aldrig kommer det i frga,
att de gra denna resa i Sverige. Nej, d skola de fara till Italien eller
Schweiz eller andra lnder. Det r, som om Sverige icke hade ngot att
bjuda p, som vore vrdt att lra knna. I Schweiz och Italien trffa de
kanske samman med engelsmn, amerikanare, fransmn, som underrtta dem om,
att en resa i Sverige och Norge r vida, vida intressantare, p samma gng
den r billigare n en tur i de nmnda lnderna.

[Illustration: Hur man vandrar frn Frenta Staterna till Canada. Se sid.
38.]

Jag har farit vida omkring i vrlden, men ingenstdes har jag sett s
vackra, s hnfrande naturscenerier som i Sverige och Norge. Och den
skandinaviska halfn har jag genomkorsat i alla riktningar frn Trelleborg
till Nordkap.

Men det r icke endast landets natur, som behfver bli mer bekant fr dess
inbyggare, utan fven landets industri, jordbruk och resurser i alla
riktningar. I Amerika hll jag flere frelsningar om Sverige, och
ofantligt mnga svenskar blefvo icke litet frbluffade, d jag fr dem
skildrade, hvad Sverige r, och hvad det har att bjuda p, samt drvid
gjorde jmfrelser med amerikanska frhllanden. Lika vl som de knde de
amerikanska frhllandena, lika okunniga voro de om motsvarande svenska. De
flesta af dem voro drfr vana att frn sin, om ej hga, s dock breda,
amerikanska stndpunkt se fraktligt ned p Sverige. Ty hvad de icke knde
till, det trodde de icke heller fanns. Sdant ha vi aldrig vetat om
Sverige frr, sade de.

Vi lida brist p korta, populra, liffulla skildringar af svenskt landskap,
svenskt lif, svenskt arbete, svensk natur, svenska utvecklingsmjligheter
o. s. v. Och det r en brist, som kan och br afhjlpas. Turistfreningen
utfr ett hgst bermvrdt arbete, men den ser Sverige endast frn
turistsynpunkt, och det r ej nog. Hushllningssllskapen i hvarje ln
borde taga denna sak om hand.

Arbetarefrhllandena i vrt land ro ocks helt andra n i Amerika. Och
det befordrar i sin mn utvandringen. Jag har mnga gnger hrt
svensk-amerikanare sga, att de omjligen kunna trifvas i Sverige, ty nr
de se arbetet hr, huru lojt och ddt det r, och huru sfligt det gr, s
f de riktig feber. I Amerika r det rutsch och kraft och uthllighet i
arbetet. Drfr blir det ocks produkter af och arbetsfrtjnst. Den
amerikanske arbetaren har i frhllande till det, som han utrttar, i
medeltal vida mindre n den europeiske och srskildt den svenske. Men i
frhllande till den tid, som han arbetar, frtjnar han mycket mer.
Hemligheten r, att han verkligen arbetar. Han str icke och pratar och
snusar och funderar, utan han arbetar. Och skall han frflytta sig frn ett
stlle till ett annat, s gr han icke och drar benen efter sig, ssom i
Sverige, utan r rask i sina rrelser, s att det r en lust att se drp.
Ocks r hans arbete fvervakadt af basar, som ej tla ngot slarf. Jag
frskte en gng i en fabrik att tala med en svensk arbetare, men han
pekade p basen och lt mig frst, att om han gaf sig till att prata med
mig eller ngon annan, s blefve han snart afskedad.

[Illustration: Montreal. Se sid. 45.]

En svensk arbetsfrman i Amerika sade till mig: Nr vi f nya arbetare
frn Sverige, s hlla de p en hel dag med att gra det, som vi utrtta p
tv timmar. Men nr de ftt vara hr en tid, s r det samma fart i dem.

Af en sdan arbetsamhet mr arbetaren i alla afseenden vl. Hans
sjlfknsla strkes. Han knner, att han duger till ngot. Han ser resultat
af sitt arbete, ett resultat, som han med stolthet kan peka p, och han har
god inkomst. Detta gifver sig uttryck i hans bref till hembygden, och det
sporrar andra att ocks frska sin lycka. S befordras emigrationen.

Men r det d omjligt att till vrt land fverflytta en likadan arbetslust
och duglighet? Ja, det synes nstan s.

De arbetarerrelser, som fr nrvarande genomg vrt land, hafva icke till
ml att vcka krlek eller intresse fr arbetet eller gldje fver att
genom samma arbete stadkomma ett godt resultat. Tvrt om g de ut p att
inskrpa hos arbetaren den tanken, att han skall med s litet arbete som
mjligt frska frtjna s mycket penningar som mjligt.

Till fljd draf arbetar den svenska industrien under s oskra och svra
frhllanden, att man m frundra sig fver, att den kan hlla sig uppe.
Och det hmnar sig allra vrst p arbetarne sjlfva, hvilka icke kunna f
betaldt fr den tid, de sla bort, utan endast fr det arbete, som de
stadkomma. Men nr de nu hra, huru bra arbetare frtjna i Amerika, hvad
under d, att de vnda fderneslandet ryggen och begifva sig dit? Att dr
vntar dem ett arbete, som motsvarar frtjnsten, det tnka de icke p. Men
nr de vl fvervunnit de frsta svrigheterna och riktigt kommit in i den
amerikanska farten, d gr det bra, d m de vl, d skrifva de hem och
tala om, huru bra de ha det i Amerika, emot hvad de hade i Sverige. Och
verkan draf visar sig snart hos dem, som mottaga brefven.




FEMTE KAPITLET.

Vi komma till Canada.


Men lt oss fortstta vr resa. Vi lmnade Proctor kl. -4 en morgon och
voro om ett par timmar inne i Canada. Detta land var ju ocks nrmaste
mlet fr denna min resa.

Canada r ett mycket stort land, s att det kan taga emot allt det folk,
som kommer fr att dr ska sig ett hem. Man skulle kunna lgga in Sverige
16--18 gnger i Canada. Huruvida Canada r strre eller mindre n Frenta
Staterna, m vara ovisst. Jag har sett olika uppgifter drom. Se bilden p
sid. 29, dr Uncle Sam (den personifierade bilden af Frenta Staterna) str
och beskdar kartan och undrar, om ej Canada r strre. Bda delarna kunna
mjligen vara sanning. Om man icke medrknar de stora delar af landet, som
ro obebodda och obeboeliga, blir det mindre, i annat fall strre.

En annan jmfrelse kan ock vara gnad att visa landets storlek. Canada r
40 gnger s stort som Storbritannien och Irland. Frankrike, Italien och
Sicilien tillsammans skulle man kunna lgga in 10  11 gnger i Canada.
Engelska Indien r endast en tredjedel s stort som Canada, och dock har
det en befolkning af 300 millioner, medan Canada ej har mer n omkring 6
millioner. Sex millioner invnare p en yta af 8 millioner kvadratkilometer
gr ej mer n  mnniska p kvadratkilometern, medan Sverige p samma
ytvidd har 12, Storbritannien 134 och Belgien 228 invnare. Blefve Canada
en gng lika ttt befolkadt som Storbritannien, s skulle det f 1,072
millioner invnare. Och den dagen kan komma, men inte blir det i morgon.

En karta fver Canada finner lsaren p sidan 27.

Den, som frst upptckte Canada, var Leif Eriksen, en norrman frn Island.
Det var omkring r 1000, eller nra 500 r frrn Columbus, som vanligen
kallas Amerikas upptckare, var fdd. Den frsta europ, som trngde
djupare in i landet, var en fransman vid namn Cartier, som kom dit r 1534.
Sextio r senare kom en annan fransk upptcktsresande vid namn Champlain
dit. Han trdde i underhandling med landets urinnebyggare, som voro
indianer, och gjorde Canada till en fransk koloni. Canada var d endast en
ringa del, af hvad det nu r.

[Illustration: Isgng  Montreal. Se sid. 45.]

Under tiden hade en stor mngd engelska kolonister invandrat och bosatt sig
i stra Canada invid Atlantiska hafvet. De ofta terkommande krigen mellan
England och Frankrike berrde fven Canada. England erfrade det frsta
stycket draf r 1713, och 1763 aftrdde Frankrike hela Canada till
England. Sedan dess har Canada frblifvit den engelska kronan troget. Nr
de lngre sderut belgna engelska kolonierna p 1700-talet gjorde uppror
mot engelska kronan och bildade den republik, som sedan dess kallas
Amerikas Frenta Stater, s utvandrade frn dessa kolonier 25 tusen lojala
brittiska understar och bosatte sig i Canada.

Genom hela Canada frn Atlantiska oceanen till Stilla hafvet gr Canadian
Pacific jrnvg, som r den lngsta i vrlden. Den r med bilinjer fver
8,000 engelska (nra 1,200 svenska) mil lng, d. v. s. _nra nog s lng
som Sveriges alla jrnvgar tillsammantagna_. Den blef fullbordad r 1885.
Dessutom finnas andra jrnvgar och fr nrvarande byggas med feberaktig
ifver vldiga linjer, s att inom ngra r torde man dr ha 2 om inte 3
parallella jrnvgslinjer frn Ocean till Ocean.

r 1902 funnos i Canada jrnvgar till en lngd af 19,000 engelska mil
eller 3,000 svenska, d. v. s. _nra nog sammanlagda lngden af alla
Sveriges jrnvgar och landsvgar_. Det kapital, som r nedlagdt i dessa
jrnvgar, belpte sig 1902 till omkring 1,000 millioner dollars, det r
ungefr 3,750 millioner kronor eller mellan 3 och 4 gnger s mycket, som
Sveriges bde stats- och privata jrnvgar r 1902 kostade tillsammans.
Antalet vagnar p alla Sveriges jrnvgar var r 1902 ngot mer n 39,500,
p Canadas 80 tusen.

Hvad trafiken p Canadas jrnvgar angr, s r den kolossal. Inkomsterna
utgjorde r 1902 ungefr 84 millioner dollars eller 750 millioner kronor,
medan samtliga svenska jrnvgar lmnade en inkomst af betydligt mindre n
hlften. Driftkostnaderna utgjorde 68 % af samtliga trafikinkomster,
ungefr som p svenska statens jrnvgar.

Nr man nu besinnar, att befolkningen i Canada icke r mycket strre n i
Sverige, s kan man frst, hvilken liflig rrelse det mste vara uti
landet. Ocks befinner sig befolkningen i en stndig och hastig tillvxt.
r 1871 var Canadas befolkning i rundt tal 1,100,000 mnniskor, 1891 var
den mellan 4 och 5 millioner, 1902 hade den ntt till nra 5- och r vl
1905 fullt 6 millioner. Af denna folkmngd bo 2- million i Ontario, 1-
million i Quebeck, omkring 1 million i provinserna vid Atlantiska hafvet,
resten i Vstra Canada. Antalet mn r i alla provinser mycket strre n
antalet kvinnor. Slunda komma p 100 mn i British Columbia ej fullt 60
kvinnor. Det r icke mycket fr mnnen att vlja p, men goda utsikter fr
kvinnorna.

r 1898 invandrade 31,900 personer, dribland 9,120 frn Frenta Staterna.
r 1903 invandrade 128,364, dribland 47,000 frn Frenta Staterna. Fortfar
en sdan stegring ngra tiotal af r till, s kan man ltt rkna ut, hvad
som skall bli af Canada. En pikant bild af invandringen till Canada frn
Frenta Staterna kan lsaren se p sid. 31. Uncle Sam str och ser p och
sger: Dr det finnes pengar att gra, dr skall Ni finna en amerikanare.
Ett diagramm hr bredvid visar p ett inlysande stt, huru invandringen
stndigt vxer. Den svarta delen af pelarne betecknar antalet af dem, som
invandra frn Frenta Staterna.

[Illustration]

Den rullande materialen p de canadensiska jrnvgarne r, kan man sga,
alldeles likadan som i Frenta Staterna. Man har i regeln icke, ssom hos
oss, vagnar afdelade i kuper fr 4--6 personer[2], utan lnga
salongsvagnar, afsedda fr 70--80 passagerare. Midt igenom vagnen leder en
gng, och in- och utgngen r p vagnens ndar. P mse sidor om gngen ro
sittplatserna. Hvarje ste har rum fr 2 passagerare. Dessa sten ro
stoppade och kldda med schagg, hvilket r odrgligt i sommarhettan och
dammet. Ryggstden ro rrliga, s att de kunna kastas fver t bgge
sidor. Ingen passagerare behfver drfr ka baklnges. Tg, som gra
frder p lngre strckor, ro frsedda med s. k. parlorvagnar p dagen och
sofvagnar om natten. Parlorvagnarna ro synnerligen bekvma, men man mste
betala en srskild, ganska dryg afgift fr att f sitta i dem.

Sofvagnarna ro inrttade alldeles som motsvarande vagnar i Frenta
Staterna, d. v. s. efter Pullmans system. Nstan hela vagnen utgr en enda
stor salong med 24 bddar. Hvarje bdd r afsedd fr 2 personer. D fr man
emellertid ligga ganska trngt. Bddarna ro lagda lngs utefter vagnen och
icke p tvren, ssom hos oss. De ro liksom i vra andra klass sofvagnar
inrttade i tv vningar. Man klifver upp i den fre bdden p en
trappstege. Ngra drrar att stnga om sig finnas icke, utan framfr
bddarna hnga tjocka gardiner.

Dessa sofvagnar ro mycket obekvma, d man skall klda af sig eller klda
p sig. Man kan taga af sig en del utanfr gardinen, men det mesta mste
man draga af sig eller p sig i bdden. Och det i liggande stllning.
Afstndet mellan den undre och den fre bdden r nmligen icke s stort,
att en karl af ordentlig lngd kan sitta och klda sig i bdden. Det r
drfr en ganska besvrlig gymnastik, nr man skall klda sig.

Ngra skilda afdelningar fr mn och kvinnor finnas icke. Damkuper
frekomma ingenstdes i Amerika, vare sig i dag- eller nattvagnar. Jag
tror, att det skulle betraktas ssom en frolmpning mot nationens manliga
del, om man satte i frga att infra sdana, ty utan tvifvel r det ett
dligt betyg fr den manliga befolkningens hyfsning, att det skall behfvas
srskilda kuper fr kvinnor. Det hnde mnga gnger, nr jag reste genom
Canada (liksom i Frenta Staterna), att jag kunde ha ett fruntimmer i
bdden fver mig och ett eller tv fruntimmer i bdden midt fver gngen.
Hos oss skulle naturligtvis sdant icke g an; men det mste jag sga till
den amerikanska nationens stora heder bde i Canada och i Frenta Staterna,
att, s vidt jag sett -- och jag har rest _mnga_ ntter p dessa tg --
dr aldrig frekommer ngot, som p ringaste stt skulle kunna sra ens den
mest finknsliga kvinna.

Den yttre anstndigheten i Amerika r mycket strre n hos oss. Jag har
aldrig i Amerika hrt, att en kvinna behfde vara rdd att bli antastad af
mn, om hon en kvll ginge ensam ute p gatan. Ja, anstndigheten kan
ibland g nstan fr lngt. Slunda lste jag i en Omahatidning i maj 1905
fljande notis: Tv unga makar blefvo hrom dagen arresterade, emedan de
kysste hvarandra p ppen gata, och domaren dmde dem till 4 dollars bter
och kostnader.

Men jag tervnder till tgen och dess vagnar.

I hvardera nden af sofvagnen finnes toalettrum, ett fr kvinnor och ett
fr mn. I somliga vagnar finner man fven ett s. k. state-rum, afsedt fr
smrre sllskap eller familjer p 4--6 personer. Priset r dr mycket hgre
n uti vagnarna fr frigt. Ngot synnerligen bekvma ro dessa rum icke
heller, emedan de ligga midt fver vagnshjulen, hvilket vllar mycket
obehagliga skakningar, i synnerhet nr vagnarne sakta fart och bromsarne
skrufvas till.

[Illustration: Windsor Hotel, Montreal. Se sid. 46.]

Uppassningen i sofvagnarna ombesrjes af negrer, en i hvarje vagn. De plga
f drickspengar, vanligen 25 cents (nra en krona) fr natt och person
eller bdd, och det br gra en vacker summa pr r.

Utom dessa vagnar frekommer ett slags s. k. turistvagnar. De ro ej s
fina men synnerligen vl inrttade. Bddarna ro fven goda. Dessa vagnar
ro afsedda fr personer, hvilkas ekonomi gr det ndvndigt fr dem att
frdas s billigt som mjligt. De begagnas i synnerhet af familjer, som
resa med mnga barn eller resa lnga vgar. Priset r ocks afsevrdt
billigare n i de vanliga sofvagnarna. I nden af hvarje sdan vagn finnes
ett kk, dr passagerarne kunna g in, koka kaffe eller te och vrma den
mat, de fra med sig i sina matkorgar.

Med tgen flja naturligtvis restaurationsvagnar, och den mat, som i dem
serveras, r mycket bra. Men priset r ocks tmligen hgt. En god s. k.
sirloin steak fr en person kostar t. ex. 70 cents eller 2 kr. 60 re.
Uppassningen bestr af negrer, mer eller mindre svarta. Hvar helst jag rest
p Amerikas jrnvgar, har jag aldrig sett en hvit uppassare i deras
restaurationsvagnar. Men mnga ro genom uppblandning s pass litet svarta,
att man stundom kan tveka, om de ro af negerras. Emellertid rknas de som
negrer, om de bara ha en aldrig n s liten smula svart blod uti sig.

Hvarje bord har rum fr 4 spisande, och fr hvarje nytt parti, som stter
sig till bords, lgges alltid dit en ren duk. S snart man stter sig till
bords, kommer uppassaren och fyller ett glas med friskt vatten framfr
hvarje kuvert. Under hela mltiden ser han ocks till, att det alltid
finnes vatten i glaset. Detta r en frtrfflig anordning, som fven
frekommer -- s vidt jag vet -- p alla hotell i Amerika. Fljden draf
r, att man mycket sllan ser mnniskor sitta och dricka vin eller l vid
bordet. P hela min frd genom Canada sg jag icke mer n en enda gng ett
spisande sllskap dricka l. De voro sannolikt tyskar. Endast en gng sg
jag ett sllskap dricka vin. De voro sannolikt fransmn. Hos oss dremot r
den vanliga drycken l. Att en uppassare i en restaurationsvagn eller i
matsalen p ett hotell skulle utan srskild rekvisition komma och servera
friskt vatten -- nej, det frekommer ingenstdes.

En svensk, som reste i Amerika, och som ej knde till dessa frhllanden,
bad, d han satt vid matbordet, att f en flaska l. En annan gst, en fru,
vnde sig till honom med den anmrkningen: Ni mste vara utlnning. Denna
anmrkning generade honom s, att han frn den stunden aldrig gjorde om
det.

Ett tredje slag af vagnar gifves i Canada, s kallade kolonistvagnar. De ha
trsten och ro s inrttade, att passagerarne kunna sjlfva bereda sig en
bdd, ifall de fra ndiga sngklder med sig. Biljettpriset i dessa vagnar
r naturligtvis billigare n i de andra.

[Illustration: Victoria Square i Montreal. Staty i brons af drottning
Victoria. Se sid. 46.]

Biljettpriset i Canada r fver hufvud 3 cents fr engelsk mil. Det gr
ungefr 75 re fr svensk mil. I parlorvagn och sofvagn tillkommer en extra
afgift af omkring 15--25 re fr svensk mil. Att resa frn Halifax vid
Atlantiska Oceanen till Vancouver vid Stilla Hafvet, en strcka af 3,662
eng. mil (allts vida lngre n frn Liverpool till New York) och en frd
p 5 dygn, betingar ett biljettpris af 92- dollars, hvartill kommer
sofvagnsbiljett 24 dollars. Det gr i svenskt mynt vid pass 437 kronor,
hvartill br lggas fr mat m. m. omkring 50 kronor.

Emellertid kan det dr, ssom hos oss, bli billigare, om man har
returbiljett eller rundresebiljett eller s. k. exkursionsbiljett,
motsvarande ungefr hvad vi kalla rabattbiljett. D jag nu reste genom
Canada, var det en stark resandestrm till Vancouver. Dr skulle nmligen
hllas stort lkaremte, och de resande fingo frdas fram och ter fr
enkel biljett -- alldeles som det gr till hos oss i Sverige.

Farten p de canadensiska jrnvgarna r ganska stor. Som jag nmnt, utgr
afstndet mellan Halifax och Vancouver 3,662 engelska mil. Att
tillryggalgga denna strcka p 5 dygn eller 120 timmar, frutstter en
fortkomst af 30- engelska mil eller mellan 4 och 5 svenska mil i timmen.
Besinnar man, att dri ro inberknade alla uppehll vid stationer, s kan
man skerligen berkna tghastigheten till i medeltal 5 svenska mil i
timmen. I frhllande till en s oerhrdt lng strcka -- mer n tre gnger
afstndet mellan Malm och Lule -- och med hnsyn till de utomordentligt
bergiga trakter, som banan genomgr, srskildt d hon passerar de Klippiga
bergen, r detta en stor hastighet. Sveriges snabbaste tg tillryggalgger
vgen mellan Stockholm och Malm -- 618 kilometer -- p 12 timmar och 25
minuter, hvilket gr 5 svenska mil i timmen.

P hvarje lokomotiv finnes en stor ringklocka -- alldeles som i Frenta
Staterna. Den pinglar stndigt, nr tget gr genom en stad eller annan
ttare befolkad plats, nr det skall passera en jrnvgskorsning eller
annars behfver varna folk fr att komma i vgen.

Canadian Pacific jrnvg har mnga svenskar i sin tjnst, och p de
svraste stllena i Klippiga bergen sades det mig, att banmstarne voro
svenskar.




SJETTE KAPITLET.

Montreal. -- Ottawa.


Men nu komma vi till Montreal, Canadas strsta stad. Klockan r endast 8 p
morgonen. Staden ligger p en , som bildas af tv floder, nmligen Ottawa
och S:t Lawrence. Vi taga in p ett hotell, skaffa oss en vagn och gra en
ktur genom de frnmsta gatorna och platserna. Vdret r det allra
hrligaste, och varmt r det, s att det frslr.

Montreal r en ganska gammal stad. Den frsta gng man hr talas om platsen
r 1535. Det var d en indiansk by. Den frste europ, som beskte
densamma, var den frr nmnde fransmannen Cartier. Byn blef delagd under
ett krig mellan tv indianstammar, men p dess plats grundades 1642 en stad
vid namn Ville Marie de Montreal. Afsikten var att dr upprtta, ssom det
hette: ett verkligt Guds konungarike. Den franska expedition, som
grundade staden, utrustades uteslutande fr detta ndaml, och berttelsen
om expeditionens den och framgngar vet att tala om gudomliga
uppenbarelser genom rster och syner och underbara hndelser, medelst
hvilka Gud gaf tillknna sitt vlbehag fver expeditionens fretag.

Under en lng tid var staden stndigt utsatt fr anfall af de kringboende
indianerna, hvilket gjorde, att man mste frn Frankrike skicka dit ett
regemente soldater.

P 1670-talet hade staden ett invnareantal af 1,500 sjlar. Detta antal
vxte dock ganska snart, sedan man omgifvit staden med befstningar och
inom dessa byggt ett citadell. I midten af 1700-talet rknade den omkring
4,000 invnare.

Montreal var den sista plats i Canada, som fransmnnen kunde behlla mot
engelsmnnen. Men 1760 mste de uppgifva densamma. Under amerikanska
frihetskriget frskte Franklin gng efter annan att fvertala Montreal att
frena sig med revolutionen mot det brittiska vldet, men staden motstod
alla sdana frsk.

Under de sista rtiondena har Montreal gtt framt ofantligt. 1891 hade det
nra 217,000 invnare. 1904 var invnarnes antal ngot fver 323,000,
sledes p 13 r en kning af ungefr 50 proc.

Montreal ligger vid foten af ett ganska hgt berg, kalladt Mont Royal, ett
fransyskt ord, af hvilket namnet Montreal har bildats. En sttlig
boulevard, gende i zigzag, fr upp till toppen af Mont Royal, frn hvilken
man har den hrligaste utsikt fver staden. Se teckningen p sid. 33.

Klimatet r mycket varmt om sommaren och kallt om vintern. Fr nordbor r
det dock icke fr kallt. P sid. 36 kan lsaren se en vinterbild drifrn.
Det r isgng p S:t Lawrencefloden. Och dock ligger Montreal sydligare n
Mnchen och Wien i Europa.

[Illustration]

Affrslifvet i Montreal r storartadt. Bank of Montreal har det strsta
grundkapital bland alla banker i Norra Amerika och r i detta afseende den
5:te i ordningen i hela det brittiska riket.

Spannmlshandeln r synnerligen stor. Hr ofvan ser lsaren en s. k.
elevator eller spannmlsmagasin, ett af de strsta i vrlden. Det r 80
meter hgt och har kostat omkring 2 millioner dollars.

Staden har en mngd sgverk, som sysselstta 20,000 arbetare och vrdet af
det sgade virket gr upp till omkring 80 millioner dollars eller 300
millioner kronor rligen.

Montreal har att bjuda p flera sevrdheter. P sidan 40 och sidan 42 kan
lsaren se tskilliga vyer drifrn. Den frsta visar Windsor Hotel vid
Dominion Square. Det r stadens frnmsta hotell. Det har att bjuda p 800
sngplatser. Priset varierar mellan 3- och 5 dollars i dygnet. Den andra
vyen r en liten ppen plats, kallad Victoria Square.

De frnmsta sevrdheterna ro emellertid de stora katolska katedralerna.
Tre fjrdedelar af befolkningen r nmligen romersk katolsk. Och de
katolska katedralerna ro fverallt p jorden byggnadskonstens frmsta
msterverk. I Montreal r det i synnerhet tv, som tilldraga sig
uppmrksamheten. Den ldsta r Notre Dame, byggd 1824. Det r en af de
strsta kyrkorna i Amerika, 85 meter lng och 40 meter bred. Den har plats
fr 12,000 gudstjnstbeskande. Se sid. 47. I det ena tornet hnga icke
mindre n 11 klockor. En vger 12 ton och r den tyngsta kyrkklocka, som
finnes i hela Amerika. Frn tornets topp har man en hrlig utsikt fver
staden, dock icke jmfrlig med den man har frn Mont Royal.

Den nyaste katedralen r S:t James, byggd efter mnstret af S:t
Peterskyrkan i Rom. Den grundlades r 1868. Den inre hjden r 26 meter.
fver taket hjer sig en vldig kupol. Den r omkring 85 meter hg och 27
meter bred. Den prydes af ett kors, som r 6 meter hgt. Lsaren kan p
sidan 49 se en vy af dess yttre och p sidan 50 af dess inre.

Bland de protestantiska kyrkorna intages det frmsta rummet af S:t James
metodistkyrka.

Montreal har tskilliga storartade vlgrenhetsinrttningar. Den frnmsta
af dem r Grey Nunnery, ett stort sjukhus fr hittebarn, frldralsa barn,
ldringar och svaga. Det grundades r 1738 af ngra barmhrtighetssystrar.
Anstalten, som har 520 systrar och 240 noviser, r en af de strsta i sitt
slag i hela vrlden.

Bland lroanstalter intager Mac Gill University det frmsta rummet. Det har
fr nrvarande 1,100 studenter med 150 professorer.

Hvad stadens yttre angr, s r den mycket reguliert anlagd. Gatorna ro i
den fre delen af staden breda och raka. Elektriska jrnvgar korsa staden
i olika riktningar. En linbana gr fven uppfr Mont Royal.

Frn Montreal gick vr vg vidare vster ut. Vr frd gllde nu staden
Ottawa. Vgen var ej lng, endast 17 svenska mil, som tillryggalades p
omkring 3- timmar.

[Illustration: Notre Dame i Ottawa. Se sid. 46.]

Ottawa ligger i stra nden af provinsen Ontario och r en ny stad, fga
mer n 50 r gammal. r 1858 upphjdes den af drottning Victoria till
hufvudstad i Dominion of Canada. Frut hade flere andra stder -- bland dem
i synnerhet Montreal -- stridt om den frnmsta platsen. Tvisten slets af
drottning Victoria, som utvalde Ottawa till hufvudstad. Frn den tiden har
ock staden gjort allt fr att visa sig vrdig den hga plats, den intar
bland Canadas stder. Dess tillvxt har varit mycket hastig. I midten p
1850-talet hade den 10,000 invnare. 1861 hade den nra 30,000 och fr
nrvarande har den fver 60,000. Invnarne ro hufvudsakligen af fransk
eller brittisk hrkomst. Den ena parten r ungefr lika talrik som den
andra. I anseende till religionen r den franska delen af romersk-katolsk
tro, den andra af protestantisk.

Ottawa har ett synnerligen framstende lge vid den stora och breda
Ottawafloden, just dr denna frenar sig med en af sina bifloder. Staden r
synnerligen regulir och husen mycket vackra. En liflig industriell rrelse
rder drstdes, i synnerhet i trvaruaffrer, och vrdet af den rliga
trvaruexporten drifrn gr till 15--20 millioner kronor.

Hvilka stora mjligheter till industriell utveckling Ottawa har, kan man
frst draf, att inom en omkrets af 6 svenska mils diameter ligga
vattenfall med, enligt berkning, tillsammans flere hundra (mellan 8 och 9
hundra) tusen hstkrafter.

I nrheten af staden ligger en experimentalfarm, som omfattar 230 har. Dr
kan man f se prof p alla landtmannaprodukter, som Canada har att bjuda
p.

Ssom hufvudstad i Canada r Ottawa ocks residens fr generalguvernren
samt ste fr Canadas parlament. Parlamentsbyggnaden r en af de vackraste,
som jag ngonstdes p mina resor har sett. Den r belgen p en hjd, frn
hvilken man har en hnfrande utsikt fver staden, floden och hela
omgifningen. Den byggdes p 1860-talet fr en kostnad af 5 millioner
dollars eller 18 millioner kronor, ungefr 3 gnger hvad riksdagshuset i
Stockholm kostat.

Alldeles intill parlamentet ligger parlamentsbiblioteket, ocks en
ofantligt vacker och praktiskt inrttad byggnad.

Tornet p parlamentsbyggnaden r 70 meter hgt. Byggnadens lngd r ngot
fver 150 meter och det betcker en yta af tv hektar. Dess inre motsvarar
fven dess yttre. En bild af detsamma ser lsaren p titelplanschen.

Bland friga byggnader inom staden m srskildt framhllas de, som ro
afsedda fr hgre och lgre undervisning. P sidan 53 kan lsaren se en
bild af en af dessa, den s kallade Normalskolan.

I Canada lgger man -- liksom i Frenta Staterna -- synnerligen stor vikt
p undervisningsvsendet. Fr dess utveckling sparas inga kostnader. P
sidan 55 kan lsaren se ett folkskolehus, som tflar med de strsta, som vi
ha i Stockholm. Det r Public School i Brantford i Ontario.

Hufvudstet fr det vetenskapliga lifvet i Canada r Toronto, som ocks
ligger i Ontario. P sid. 57 kan lsaren se bilden af en hgre lroanstalt
dr, kallad Upper Canada College. P sid. 59 en teknisk skola.

Sdana sttliga byggnader fr undervisningens behof ser man fver allt i de
mera betydande stderna. P landsbygden och i de mindre stderna ro
skolhusen vanligen mycket enkla.

[Illustration: S:t James Katedral. Se sid. 46.]

Fr utbildande af lrare gr man mycket stora anstrngningar. Man aflnar
ocks lrarne vl. Det torde icke drja synnerligen lnge, innan Europa
mste se sig i afseende p skolvsendet fverflygladt bde af Canada och af
Frenta Staterna. Det har frr varit ett ordsprk, att allting i Amerika,
srskildt undervisningen, skall vara synnerligen ytligt, och visserligen m
erknnas, att det s har varit, men med hvarje r frndra sig
frhllandena till det bttre. Ingenstdes frstr man bttre n i Amerika
sanningen af ordsprket: Kunskap r makt.

Skolhusen ro rikligt utrustade med allehanda undervisningsmateriel af
yppersta beskaffenhet. Dremot tycktes skolarkitekterna icke ha haft mycket
begrepp om vikten af att skaffa lrjungarne tillrckligt med ljus i
lrosalarne. Skolhusens sttliga yttre motsvarades i detta afseende icke af
praktisk inredning.

[Illustration: S:t James. Se sid. 46.]

Vi kommo till Ottawa p aftonen. Strax p morgonen voro vi ute p ktur i
hrligt vder genom den mycket intressanta staden. Drefter gjorde jag
besk hos Deputy minister of interior, mr. Smart, en synnerligen angenm
man. Han steg upp i vr vagn och frde oss vidare omkring. Under hans
ledning kommo vi till parlamentshuset. Det har jag nyss beskrifvit.

Vr gode minister frde oss genom parlamentshuset. Dr presenterade han oss
fr frste ministern, som var mycket glad att f se oss. Han var en
synnerligen fin man. Nr jag sade honom, att jag tnkte srskildt studera
skolvsendet, s svarade han: Vi bra g till Sverige fr att studera
skolvsende, icke tvrtom. Och dri hade han nog rtt. Men nu var jag nd
dr, och alltid r ngot att lra.

Det var ledsamt, att vi ej hade mer tid p oss uti Ottawa. Minister Smart
ville ndvndigt bjuda oss p middag i sitt hem, och det var riktigt
pkostande att sga nej. Han sjlf syntes ocks riktigt ledsen. Nr vi sade
honom, att vi mste vara i Winnipeg torsdag morgon, och att vi nu hade
sett allting i Ottawa, s svarade han: Nej, ni har icke sett min hustru
och mina sju barn, det mest sevrda af allt.




SJUNDE KAPITLET.

Resan frn Ottawa. -- Canadas statsfrfattning.


Frn Ottawa gick vr vg vidare till Winnipeg. Det r en strcka af 1,304
engelska mil eller omkring 200 svenska, som tillryggalades p 45 timmar.
Vgen r mycket omvxlande, men i allmnhet ganska de. Under en strcka af
200 engelska mil fljer den stranden af Lake Superior. Detta r den strsta
stvattensj, som finnes p hela jorden. Den r nra 600 km. lng och 260
km. bred, dr den r som bredast, och har en areal af 65,000
kvadratkilometer. Medeldjupet r omkring 300 meter. Sjn mottager vatten
frn 200 floder och strmmar och har ett stort antal ar. Dess kust r
irregulier och har en lngd af omkring 2,300 kilometer. Den bestr mest af
berg. Vattnet r utomordentligt kallt fven midt i sommaren. Sjn r
synnerligen fiskrik, och dess hvitfisk hr till de mest vlsmakande
lckerheter, man kan f ta.

P mnga stllen stupa bergen nstan rtt ned mot sjn, och fr jrnvgen
har man dr mst sprnga banvallen in p sjlfva bergvggen. Mngenstdes
lper ocks banan igenom lnga tunnlar.

Fr en svensk resande r det ganska egendomligt att p denna frd passera
Uppsala och 10 km. drefter Karlstad, vidare stersund och slutligen
Kalmar. Det r naturligtvis svenska emigranter, som hafva gifvit platserna
deras namn.

Medan vi nu sitta p tget, kan det vara skl att begagna tiden till att
ngot resonera om Canadas statsfrfattning.

Canada r en engelsk koloni. Dess officiella namn r Dominion of Canada,
och dess statsfrfattning r bestmd genom den s. k. British North America
Act, som sanktionerades af drottning Victoria 1867. Denna frfattning r en
blandning, kan man sga, af Englands och Frenta Staternas. Canada lyder
under engelska kronan s till vida, att Englands konung fven r Canadas
konung. Hans myndighet i Canada representeras genom en i Ottawa residerande
generalguvernr, som utnmnes af honom och r ansvarig infr honom. Han kan
af konungen afsttas nr som helst. Alla generalguvernrens
regeringshandlingar ske i konungens namn. I utrikespolitiken r Canada helt
och hllet bundet vid engelska kronan, som ensam bestmmer allt, som rr
frhllandet till frmmande makter. Canada har sledes inga egna diplomater
eller konsuler, kan icke ing traktater med andra makter o. s. v. Hgste
beflhafvare fver Canadas milis tillsttes ocks af konungen.

[Illustration: Normalskolan i Ottawa. Se sid. 48.]

Vid generalguvernrens sida str ett ministerrd. Dess medlemmar ha ste i
parlamentet och ro ansvariga infr detta fr alla regeringstgrder,
alldeles ssom i England.

Canada har sitt eget parlament eller riksdag. Det bestr af tv hus, ett
fverhus och ett underhus, alldeles som i England. fverhuset kallas
_senat_ och bestr af 78 medlemmar, som utnmnas fr lifstid af engelska
kronan. De kunna dock af senaten sjlf afsttas, om de beg ngot brott
eller gra konkurs. Senaten har i frga om lagstiftning samma myndighet som
underhuset, utom nr det r frga om skatter eller statsutgifter, ty dessa
bestmmas uteslutande af underhuset. Anklagelser mot ministrarne kunna icke
heller gras af senaten, utan endast af underhuset.

Underhuset kallas House of Commons och bestr af 213 medlemmar. Dessa
vljas af folket fr en tid af 5 r. Huset kan dock af generalguvernren
upplsas nr som helst p ministerrdets tillstyrkande. D mste nya val
anstllas.

Canadas parlament sammankallas af generalguvernren en gng om ret. Det
fr icke stifta ngra lagar, som strida mot, hvad Englands parlament kan
hafva beslutit rrande Canada, eller som berra Englands frhllande till
frmmande makter eller dess suvernitetsrttigheter fr frigt. Mot hvarje
sdant beslut har engelska kronan veto.

Landet r deladt i provinser och s. k. territorier. Dessa senare blifva ock
med tiden provinser. Tv af dem ha r 1905 blifvit det. Provinserna hafva
en ganska stor sjlfstyrelse, alldeles som staterna i den amerikanska
unionen. Hvarje provins har en guvernr, benmd Lieutenant Governor, men
han r icke, ssom i Staterna, vald af folket, utan af generalguvernren.
Han r tillsatt fr 5 r men kan nr som helst afsttas. Han r chef fr
den exekutiva makten. Vid hans sida str ett rd. Hvarje provins har ocks
ett eget parlament eller riksdag. Infr detta ro rdets medlemmar
ansvariga. Parlamentet har den lagstiftande makten i allt, som rr endast
provinsen och icke Canada i dess helhet. Det bestr i tv provinser af tv
hus eller kamrar, ett fverhus och ett underhus, alldeles som i Frenta
Staterna, fverhusets medlemmar ro utnmnda af guvernren p lifstid, men
kunna afsttas ssom senatorerna. Underhusets medlemmar vljas af folket,
som drvid har allmn rstrtt. Valperioden r 4 r utom i provinsen
Quebeck, dr den r 5. Guvernren har upplsningsrtt betrffande
underhuset.

I alla de friga provinserna (utom dessa tv) bestr parlamentet af endast
en kammare, hvars medlemmar vljas af folket fr en tid af 4 r. Guvernren
kan dock upplsa kammaren, nr han finner sig ha anledning drtill.

[Illustration: Public School i Brantford, Canada. Se sid. 48.]

De s. k. territorierna ligga i Vstra Canada. Ngra af dem ha i det
nrmaste likadan sjlfstyrelse som provinserna. De andra, dremot icke.

Folket i allmnhet synes vara mycket beltet med sin statsfrfattning och
anser den bttre n Frenta Staternas.

Hvad angr de religisa frhllandena; s rder dr fullstndig
religionsfrihet. Ingen statskyrka finnes dr. Hvar och en har rtt att
tillhra hvilket religionssamfund, han nskar, eller att icke tillhra
ngot samfund alls. Alldeles som i Frenta Staterna.

Detta skulle nu konsekvent leda till, att ingen religionsundervisning eller
andaktsfning frekomme i skolorna. S r dock icke fallet.
Religionsundervisning frekommer icke, men vl andaktsfningar. Framfr mig
ligger en liten skrift, som innehller regler fr religisa fningar
(religious exercises) i folkskolorna, antagna r 1900. Boken skall enligt
freskrift finnas i hvarje skolhus till lrarens bruk. Enligt lagen fr
folkskolan (the public schools act) skola andaktsfningar hllas i
fverensstmmelse med dessa regler. Dock ro de icke obligatoriska, utan
beror det p skolrdet i hvarje skoldistrikt att bestmma, om de skola
hllas eller ej. Frldrar och mlsmn ga ock makt att befria sina barn
frn deltagande dri. Andaktsfningarna hllas vid slutet af hvarje dags
skolarbete och best i lsning af valda stycken ur bibeln samt bn. P det
de icke m bli sekteriska, s r det genom reglerna bestmdt, hvilka
stycken som f lsas. Bland dessa frekomma dock s pass sekteriska
stycken som Joh. 1:1--18, Luk.2:8--20 m. fl. Vid lsningen fr icke
frekomma ngon frklaring. Bnen skall hllas efter ett bestmdt formulr,
som i fversttning lyder slunda: Barmhrtigaste Gud, vi gna dig vra
dmjuka och hjrtliga tacksgelser fr din faderliga omsorg, hvarmed du har
bevarat oss denna dag, och fr de framsteg, som vi genom din hjlp kunnat
gra i nyttig kunskap. Vi bedja dig, att du m i vrt sinne intrycka alla
goda lrdomar, som vi hafva mottagit, och vlsigna dem, s att de m
befordra vrt timliga och eviga vl. Frlt oss, vi anropa dig, allt hvad
du har sett att vi felat i vra tankar, ord och grningar. M din goda
frsyn nnu leda och bevara oss under den mellantid af hvila och
vederkvickelse, som nu stundar, s att vi m bli vl beredda att intrda i
morgondagens plikter med frnyad kraft till bde kropp och sjl. Och bevara
oss, vi kalla dig, nu och fr evigt bde utvrtes till vra kroppar och
invrtes till vra sjlar, fr din son vr Herre Jesu Kristi skull. Amen.
-- Drefter fljer Fader vr samt den apostoliska vlsignelsen: Vr Herre
Jesu Kristi nd, Guds krlek och den Helige Andes gemenskap vare med oss
alla i evighet. Amen.

Till fljd draf, att ingen egentlig religionsundervisning frekommer i de
offentliga skolorna, ha religisa samfund, som ro angelgna om sdan
undervisning, drfr upprttat hgre och lgre skolor och universitet fr
den ungdom, som tillhr deras samfund. Dessa skolor tnjuta stora friheter,
och konkurrensen mellan dem och de offentliga skolorna inverkar mycket
hlsosamt t bgge hllen.

[Illustration: Upper Canada College i Toronto, Canada. Se sid. 49.]

Det r icke s ltt att undvara all religion i folkets uppfostran. Det r
statens rtt och plikt att begagna alla medel, som kunna hja folkets
moral. Att religionen r det frnmsta af dessa medel, drom kan ej vara tu
tal. Ty utan religis tro finnes _ingen_ moral. Frdenskull r den
religisa uppfostran ett ytterst viktigt statsintresse, och det finnes
ingen grfre social villfarelse n den tanken, att religionen r en
privatsak, med hvilken staten ingenting har att skaffa.

Men medan vi nnu ro inne i provinsen Ontario, m vi ock skligen gna
ngra ord t sjlfva provinsen. Den r omkring 120 tusen kvadratkilometer
strre n hela Sverige, men den har icke fullt hlften s mnga invnare. I
Ontario bo i medeltal endast 4 personer p hvarje kvadratkilometer. Hr r
allts godt rum fr en mngdubbel befolkning. Vore Ontario s ttt
befolkadt som Sverige, s skulle det ha mer n 7 millioner invnare. Nu har
det icke en tredjedel draf. Befolkningen r dock mycket ojmnt frdelad, i
stra delen ttare, i den vstra mycket gles. Och denna senare del r den
ojmfrligt strsta.

Allting gres ocks fr att frm farmare dels frn Europa, dels frn
Frenta Staterna, att invandra och sl sig ned inom dessa vidstrckta
omrden. I synnerhet vill man ha svenskar. Nr jag i Ottawa blef
presenterad fr frste ministern, s sade han: Laga, att mycket svenskar
komma hit; vi behfva mycket svenskar. Jag svarade: Vi behfva svenskarne
i Sverige, och det finnes rum fr dem fven dr.

Vstra eller, som det ock kallas, Nya Ontarios areal berknas till 140
millioner acres eller omkring 70 millioner har. Dr bjudas invandraren
stora frdelar. Hvete, rg, hafre, timotej, potatis och andra kulturvxter
ro dr s frtrffliga som ngonstdes i Norra Amerika. Marken r
jungfrulig och ger lnge skrdar r efter r, utan att den behfver gdslas
eller p annat stt sktas.

Hvar och en, som drstdes vill taga land, s. k. homestead, vnder sig
till en af kronan frordnad agent, som lmnar alla ndiga upplysningar.
Hvar och en man, som r fver 18 r och hvarje nka med barn under 18 r,
som bo hos henne, har rttighet att erhlla 100 acres land utan annan
betalning n de 10 dollars, som erlggas fr registreringen. Om det utvalda
landet till ngon strre del bestr af berg eller ofruktbar jord, s kan
kronoagenten lta honom f ytterligare 100 acres. Har mannen familj med ett
eller flere barn under 18 r, som bo tillsammans med honom, s har han rtt
att f 200 acres fritt land. Dessutom har han rttighet att kpa andra 100
acres fr 50 cents pr acre kontant, om han gr det p samma gng, som han
tar det fria landet. I s kallade townships, som ro utlagda i lotter om
320 eller 160 acres, kan nybyggaren icke erhlla mer n 160, men har
rttighet att kpa andra 160 acres efter 50 cents pr acre kontant. Sedan
han ftt landet, r han skyldig brja att bearbeta det och gra detta inom
en mnad. De plikter, som sedan ligga honom, ro:

1) Han mste rensa och uppodla tminstone 15 acres. Draf skola 2 acres
rensas och uppodlas rligen under de frsta 5 ren.

[Illustration: Teknisk skola i Toronto. Se sid. 49.]

2) Han skall bygga ett beboeligt hus, minst 6- meter lngt och 5 meter
bredt.

3) Han skall verkligen och utan uppehll bo p sitt land och odla det under
5 r, sedan han tagit detsamma i besittning. Dock har han rttighet att fr
affrer eller fr arbete, som han tagit sig hos andra, tidtals vara borta,
dock icke mer n 6 mnader p ett r.

Om han ger 2 lotter, har han rttighet att utfra det freskrifna
odlingsarbetet p bda lotterna eller endast p en af dem. Om han jmte det
fria landet har kpt ytterligare 100 acres, s mste han i regeln inom 5 r
rensa och uppodla tminstone 15 acres draf. Dock om denna lott ligger nra
intill den lott, p hvilken han bor, s kan han befrias frn denna
skyldighet, frutsatt att han har odlat 30 acres p den lott, dr han bor.

Inom 20 r frn den tid, d han bosatt sig p sin lott, kan han icke p
ngot stt afhnda sig densamma, drest hans hustru icke ger sitt bifall
drtill; men om hustrun r vansinnig, eller lefvat skild frn honom 2 r,
eller om han ej har hrt af henne p 7 r, s kan domaren frklara honom
berttigad att utan hennes hrande slja sin egendom.

Det slunda erhllna landet r icke ansvarigt fr skulder, som mannen
dragit sig, innan han fick lagfart p detsamma. Medan landet ges af
honom, som tagit det i besittning, hans hustru eller arfvingar, s r det
ock under 20 r efter besittningstagandet undantaget frn ansvarighet fr
hans skulder, drest dessa icke bero p inteckningar, tagna efter lagfarts
erhllande. Det kan icke heller under denna tid utmtas fr skatter.

Om garen dr, vare sig fre eller efter erhllande af lagfart, och lmnar
nka efter sig, s r hon berttigad att fvertaga landet, s lnge hon
frblifver nka.[3]

Nr ngon invandrar fr att bostta sig och taga land i Canada, s ger han
rtt att tullfritt infra ej blott sina klder, utan fven all utrustning,
som hr till ett hushll, fvensom alla redskap och kdon och dylikt, som
hr till kerbruket, och som han gde 6 mnader, innan han invandrade till
Canada.

M man icke undra p att sdant lockar mnga mnniskor. Med rtta sger
ocks en frfattare: Att gifva en fattig man penningar r honom icke
alltid till hjlp, men gif honom ett hem, dr han kan gra sig en god
utkomst fr sig och sin familj, och han skall inom f r blifva en
oberoende man, som kan hjlpa sig sjlf och andra. Detta r verkligen den
bsta vlgrenheten.




TTONDE KAPITLET.

Manitoba. -- Winnipeg.


Vi komma nu in i provinsen Manitoba och ro drmed inne i, hvad man kallar
vstra Canada. Med vrt tg fljer en emigrantvagn. Den ser ut som en annan
vagn och har sofplatser inrttade alldeles ssom de vanliga sofvagnarna.
Men sngklder mste emigranterna hlla sig sjlfva eller ocks vara utan
och ligga p bara tr. Bland emigranterna fick jag hra funnos sex
svenskar. Jag gick in i deras vagn fr att gra deras bekantskap och lsa
Guds ord fr dem, hvilket de voro tacksamma fr. De syntes vara ngot
vemodiga, och det r icke att undra p. Att komma ut till obekanta bygder
bland obekant folk efter att hafva lmnat hem och anfrvanter, det mste
gra fven det hrdaste hjrta vekt. Jag minnes, huru det var, nr jag och
mina brder frsta gngen kommo till Uppsala. Sedan vi hade frt vra saker
upp i vr bostad, ppnat vra sckar och dragit fram vra sngklder midt
p golfvet, satte vi oss ned p dem och grto. Men det gr fver. De flesta
sr -- fven hjrtesr -- lkas med tiden. Och vl r det.

Ssom man kan se af kartan (sid. 27), r Manitoba till formen nstan en
kvadrat. Det r slttland, omkring 155 tusen kvadratkilometer stort, en
tredjedel af Sveriges omrde. Jorden r utomordentligt fruktbar. Klimatet
r kallt om vintern och hett om sommaren, men r icke ohlsosamt. Vren
intrder i brjan af april eller slutet af mars och fvergngen till sommar
sker hastigt. Hsten r i allmnhet mycket behaglig och rcker in i
november.

Det hufvudsakligaste sdesslaget i Manitoba r hvete. Men fven rg, korn,
hafre och potatis odlas i stor mngd. r 1898 exporterade Manitoba mer n 7
millioner hektoliter spannml, vilket motsvarade omkring 36 hektoliter pr
inbyggare. Detta mste ju anses oerhrdt. Hvetets kvalitet r synnerligen
utmrkt. Canadas hvete r mycket hrdt och tungt och rknas ssom det bsta
i hela Amerika. Stret r ocks mycket lngt och groft. En lustig bild
draf ser lsaren p sid. 65. Det r Uncle Sam och John Bull, som ka
tillsammans genom ett hveteflt i Canada. Uncle Sam har hrt sgas, att
Canada skall vara ett vackert land, men han kan icke se det fr det hga
hvetets skull.

Afkastningen af hvetet r ocks betydligt strre n i Frenta Staterna. I
medeltal skrdas i Frenta Staterna per hektar 9,10 deciton (= 910
kilogram) hvete, i Canada 13,20, hvilket r nra 50 % mer.

Tillvxten af hveteproduktionen i Canada belyses genom nrstende bild, som
visar, huru mnga millioner bushels hvete som skrdats ren 1863, 1873,
1883 och 1903.[4]

[Illustration]

Sammalunda frhller det sig med friga sdesslag. Kornet i Canada gifver
per hektar en medelskrd af 14,70, i Frenta Staterna 13,09, hafren i
Canada 14,60 i Frenta Staterna 9,42 deciton. Och det r betydlig skillnad.
Af intresse m dock vara att se, att medelskrden i Sverige af hvete r
14,83, af korn 14,37, af hafre 13,60, d. v. s. af hvete och hafre ngot
mer, af korn ngot mindre n i Canada.

Huru hastigt utvecklingen frsiggr i vstra Canada, har man frtrffligt,
om n fverdrifvet frsts, ssom det alltid mste vara i Amerika, afbildat
genom den teckning, som lsaren ser p sid. 67. En indian beklagar
invandringen, som p sex mnader (!) frvandlat hans bsta jaktmarker till
sdesflt med stora magasin och jrnvgar. Om invandringen och tillvxten i
folkmngd har jag frr talat. Och invandringen vxer alltjmt. En dag i maj
1902 kommo, enligt hvad jag sg i en Canadatidning, ej mindre n omkring
2,700 invandrare till Montreal, dragna af 5 extratg frn New York.
Regeringen i Canada berknar att under 1905 f mottaga 140 tusen invandrare
fr vstra Canada. De stegrade fverfartspriserna frn Europa tyckas icke
hafva vllat ngon minskning mot 1904, d biljetten kostade hlften mot nu.

[Illustration]

Hvad srskildt angr Manitobas utveckling, s gres den skdlig genom hr
bifogade bild, som visar dess hveteproduktion i bushels.

Men vi komma nu till Winnipeg.

Winnipeg r en ung stad, ej mer n omkr. 30 r gammal. r 1870 hade platsen
endast 240 invnare. r 1881 fick den sitt nuvarande namn, frut kallades
den Fort Garry. Sedan Manitoba blifvit provins och Canadian Pacific jrnvg
blifvit frdig, utvecklade sig staden p ett stt, som fr oss svenskar r
svrt att fatta. Dess invnareantal lr vara omkr. 80 tusen, men den har en
utstrckning vida strre n Stockholm. Smre stadsdelar finnas dr med
gator af bara lera och trottoarer af halfruttna brder. Men en mycket stor
del af gatorna ro lagda med asfalt, breda prktiga boulevarder. Lsaren
kan p sid. 70 se ett stycke af en gata i Winnipeg. Den heter Main Street.
Elektriska sprvagnar lpa i alla riktningar, s att man r i tillflle att
ka bort mnga slantar om dagen. Och dr kes mycket. Att ka r ocks
ndvndigt, om man vill komma ngon vg.

Vid Main Street ligga Hudson Bay kompaniets affrslokaler. Detta kompani r
vl det ldsta och kanske strsta af nu existerande bolag i vrlden. Det
bildades r 1670. Af engelska kronan fick det monopol p plsverkshandeln
fver ett omrde ungefr s stort som hela Europa. Och detta monopol varade
nra 200 r. Bolaget utvecklade en oerhrd energi och affrsskicklighet.
Det anvnde i sin tjnst 3,000 europeiska agenter samt flere tusen
indianer. I slutet p 1700-talet bildades ett konkurrerande bolag i
Montreal. Striden emellan de bgge bolagen var skarp och fvergick stundom
till blodiga bataljer. Men till sist (r 1820) frenade de sig till ett
bolag under det gamlas namn. Ssom sdant drifver det allt fortfarande
oerhrda affrer hufvudsakligen i plsverk. Men dess landbesittningar
sldes r 1869 till engelska kronan fr 5- million kronor.

Winnipeg r i afseende p sndagens helgd en riktig engelsk stad. Dr hvila
bde mnniskor och djur och maskiner. Endast predikanterna ro i selen.
Inga sprvagnar g den dagen. Inga lastvagnar synas p gatorna, endast en
eller annan droska -- jag sg en, sger en. Bantgen st ock stilla utom de
lnga genomgende passageraretgen. Och folket lr lgga mycken vikt p att
f hafva sin sndagshvila orubbad.

fver Winnipeg gr hela emigrantstrmmen till vstra Canada och ej s litet
af strmmen till de nordligaste delarne af Frenta Staterna, srskildt
Dakota. Dr tagas emigranterna emot i ett af regeringen upprttadt och
underhllet emigranthus, dr de finna logis samt f alla goda rd. De som
mna taga land, f alla upplysningar dr, och de som vilja ha arbete, f
anvisning p sdant, s vidt mjligt r. Fr svenska emigranters tjnst r
dr anstlld en svensk, som bott i Canada mer n 20 r. Det r den frr
omnmnde Hallonquist, en frtrfflig man, till hvilken de kunna med fullt
frtroende vnda sig. Han r ocks outtrttlig i sitt arbete. I hans hem
bodde jag och min hustru och min dotter under de dagar vi vistades i
Winnipeg. Dr tnjto vi den allra mest lskvrda gstfrihet och
tjnstaktighet.

Svenskarnas antal i Winnipeg r ganska stort, och mnga af dem hafva bildat
svenska kyrkliga frsamlingar. Den ldsta r missionsfrsamlingen, som i
jan. 1905 firade sitt 20-rs jubileum -- hon gaf sig ej ro att vnta med
jubilerandet, tills hon fyllt 25 r, som annars r den vanliga tiden.
Frsamlingen bildades den 25 januari 1885 och bestod d af tio medlemmar.
Hon r icke blott, som sagdt, den ldsta svenska frsamlingen i Winnipeg
utan ock den ldsta skandinaviska frsamlingen i hela Canada.

[Illustration: Se sid. 62.]

Den konstitution, som antogs vid frsamlingens organisering, r nnu i
hufvudsak gllande inom frsamlingen och visar, att hon str p skriftens
klippfasta grund, nr det gller hennes frsamlingsprinciper. Dessa
principer kunna sammanfattas i fljande tre punkter:

  1. Vi intaga endast troende.
  2. Vi intaga alla troende.
  3. Vi utesluta de ogudaktiga.

Under den frsta tiden af frsamlingens existens sammankommo vnnerna
ganska ofta till bnemten i husen. Dessa leddes skiftesvis af
frsamlingens mera begfvade medlemmar. Men snart tillsattes en kommitt,
som fick i uppdrag att skaffa en lmplig lokal, och det drjde inte lnge,
frr n den kunde rapportera till frsamlingen, att den kpt ett hus fr
det fverraskande billiga priset af 50 dollars. Detta var slunda
frsamlingens frsta kyrka. En stor skylt med namnet sattes p detta skjul,
till stor frlustelse fr engelsmnnen, som nog tyckte, att det var en
mrkvrdig kyrka.

Att hlla predikant hade frsamlingen ej rd till, utan kallade en pastor
Mostrm frn Minnesota att komma dit en gng i mnaden och predika. Snart
kades detta till tv gnger i mnaden. Herr Mostrm erhll ett arfvode af
15 doll. i mnaden. Men draf var ej mycket kvar, sedan han betalt sina
resor. Han hade nmligen 100 eng. mil att resa. De 15 doll. betalades af en
enda person, den ende som nu finnes kvar af de tio, som frst bildade
frsamlingen. Hans namn r M. P. Peterson. Han kallades fr rike
Peterson, emedan han gde ett litet krypin till hus, och han var den
ende svensk, som gde eget hus p platsen den tiden. Men i sjlfva verket
var M. P. Peterson fattig och frtjnte sitt uppehlle som vattenkrare.
Det var drfr en stor uppoffring af honom att slunda underhlla
predikant. Nu har Herren vlsignat honom fven i det jordiska, men numera
finns det tskilliga andra, som gra lika stor insats i frsamlingen som
han. Och det r ju rttvist. Mnga af frsamlingens medlemmar ro nu
vlbrgade.

Samtidigt brjade man med sndagsskola och syfrening.

Det lilla bnehuset blef snart, s godt som strax, otillrckligt, och
frsamlingen brjade planlgga fr att bygga ny kyrka. En tomt inkptes,
och dr brjades genast uppfrandet af den nya kyrkan, som kostade omkring
725 dollars. Invigningen skedde i slutet af juni 1886. Nu hade frsamlingen
fven rd att kalla en pastor.

Redan 1890 var kyrkoskulden betald. Frsamlingen tog frn det ret ett
vldigt uppsving. Det vardt liksom en ny tid fr frsamlingen.
Skandinavernas antal brjade mer och mer att kas p grund af den
tilltagande invandringen. Mycket folk kom p mtena och en vckande ande
var rdande. Kyrkan blef fr liten, hvarfr frsamlingen efter tskillig
fverlggning bestmde sig fr att lta tillbygga den. Det skedde p
sommaren 1891 och tillbygget kostade omkring 400 dollars. Mtena fortgingo
sedan i den tillbyggda kyrkan under ett stort tillopp af hrare. Frid och
endrkt rdde i frsamlingen och verksamheten gick mrkbart framt. P
ngot fver ett r frdubblades medlemsantalet och frsamlingen tnjt
stort frtroende af alla.

Frsamlingen hade ocks gldjen att vid denna tid utsnda tvnne af sina
egna medlemmar ssom Jesu vittnen till hedningarna.

[Illustration: Se sid. 63.]

I brjan af 1893 hade verksamheten utvecklats s, att frsamlingen fann sig
ndsakad att se sig om efter en tomt, hvarp en strre kyrka kunde byggas.
Lyckligtvis erbjd sig d ett tillflle att kpa den nuvarande kyrkans tomt
fr ett pris af 1,300 dollars.

Men nu inbrt en mycket bekymmersam tid. Det sg nstan ut, som om
frsamlingen skulle bli alldeles delagd genom de vanliga striderna om
barndopet. Mnga skilde sig frn henne fr att sluta sig till den nybildade
baptistfrsamlingen.

Dessa strider vllade, att det tilltnkta nya kyrkobygget mste hvila.
Frst 1897 vgade man gripa sig an drmed. Det skedde ock med sdan kraft
och amerikansk fart, att kyrkan kunde invigas den 31 oktober -- Lutherdagen
-- samma r. Kyrkan r af tr med bekldnad af tegel, enkel men treflig
samt vl belgen.

Verksamheten utvecklade sig nu i en sund riktning och antog en mera fast
och bestmd karaktr. Missionsnitet fick nytt lif och uppoffringarna fr
verksamhetens befordran gjordes med gldje. Nr jubelfesten firades, var
frsamlingen alldeles skuldfri.

Nr jag var i Winnipeg, hade frsamlingen en pastor vid namn Florell. Nu
har han lmnat sin pastorstjnst fr att helt gna sig t den af honom
grundade tidningen Canadaposten, som utgifves i Winnipeg. Tidningen var en
liten tingest men hade goda anlag. Den utgafs tv gnger i mnaden, men nu
(1905) r beslutadt att utgifva den ssom veckotidning. Den har skerligen
en mycket god mission att fylla.

De svenska missionsfreningarna i Canada ro icke mnga, men de bildade
nd r 1904 ett sjlfstndigt svenskt missionsfrbund, hvars organ
Canadaposten r. Den som drfr vill ha reda p missionsverksamheten i
Canada, br skaffa sig den. Den innehller fven mnga andra underrttelser
om Canada.




NIONDE KAPITLET.

Nya Stockholm. -- I Winnipeg. -- Utflykt till Dakota och Minnesota.


Nr jag kom till Winnipeg, pgick dr utanfr staden en utstllning,
omfattande hela Canada. Den var till anordningen ytterst primitiv. Dr sg
man inga planteringar eller blomstergrupper eller trefliga paviljonger
eller vackra montrer, nej, allt i den vgen var s tarfligt och rassligt
som mjligt. Man hade uppenbarligen ej velat kasta bort pengar p dylikt.
Ej heller hade man brytt sig om att vidtaga ngra anstalter fr att frn
platsen sopa bort allt det skrp, som fverallt lg omkring p marken. Nr
utstllningen r slut, tnkte man vl, s kommer nog en dag en storm, och
d blser allt det dr bort. Hvad man ville visa, det var sakerna, och dr
funnos verkligen vackra saker att skda. Industriafdelningen var ej
synnerligen anmrkningsvrd, ehuru dr ju frekommo bra saker, och
konstafdelningen -- jag nskar, att jag vore konstknnare, s att jag
gde frmga att frst och beundra allt mjligt mlarekludd, men nu r jag
det icke. Dock funnos dr taflor, som fven jag tyckte mig frst, portrtt
utfrda p det gamla maneret, d. v. s. fint utarbetade, s att man icke
behfde stiga lngt tillbaka fr att slippa se frgklunsarna och
penseldragen. Hvad som dremot var utmrkt vid utstllningen, det var
landtbruksafdelningen. Hvilka kor och hstar och svin! Och hvilka
jordbruksprodukter af alla slag! Allt frn Canada, allt utstlldt fr att
visa, hvad Canadas jord duger till.

I Winnipeg stannade jag flere dagar. Jag hll fem fredrag dr. De hllos i
en islndsk kyrka, som missionsvnnerna fr ndamlet hyrt. Deras egen
kyrka var fr liten.

Ett af mina fredrag handlade om Sverige, och det intresserade mina hrare
s lifligt, att man freslog och beslt att till svenske konungen afsnda
ett telegram. Det fick fljande lydelse: Skandinaver, talrikt samlade,
bedja att f uttrycka sin orubbliga krlek till konung och fosterland. P
detta telegram ankom tidigt p morgonen fljande dag helt ovntadt och
fverraskande konungens svar: Hjrtligt tack. Oscar. Nr det vid nsta
mte upplstes, mottogs det med handklappningar.

[Illustration: Main Str. i Winnipeg. Se sid. 63.]

Ehuru svenskarna dr icke alls tnka p att tervnda till Sverige, s
hafva de dock hjrta fr det gamla landet, och det r ju godt. Men det r
en knsla, som dr ut. De som varit mycket lnge i Amerika, hafva vxt in i
de amerikanska frhllandena s, att Sverige blifvit dem ganska frmmande.
Icke knde de heller Sverige mycket, nr de lmnade det. De som voro barn,
nr de med sina frldrar reste till Amerika, och nnu mer de, som ro
fdda af svenska frldrar i Amerika, kunna naturligtvis icke ha ngon
knsla fr Sverige. De ro amerikaner, de tala ogrna svenska, fven om de
lrt det i hemmet. P gatan, i skolan, sinsemellan tala de alltid engelska.
De ldres bemdanden att hlla svenska sprket uppe bland de unga ro ofta
mycket bermvrda. Men amerikaniseringen fortgr med kraften af en
naturlag. Och ngot egentligt ondt ligger vl ej dri. De ro ju
amerikaner, och de frblifva det. Amerika r deras hem, och d r det
naturligt, att de knna sig hemma dr. Gamla Sverige m med vemod se efter
dem. Men de komma icke tillbaka.

Bland personer, som jag beskte i Winnipeg, m nmnas stadens borgmstare
och provinsen Manitobas guvernr. Af dem blef jag icke litet hedrad.
Borgmstaren gaf middag fr mig, till hvilken voro inbjudna, utom min
hustru och dotter, ngra p platsen boende svenskar samt ett par
amerikanare. Middagen hlls p ett hotell, och ssom ngot ovanligt efter
svenska seder m nmnas, att borgmstaren uppmanade en af gsterna, en
pastor, att bedja till Gud, innan vi brjade spisa. Guvernren uttryckte
sin ledsnad fver, att han med sin familj bodde p sommarnje ute p
landet, tre timmars vg frn Winnipeg, han var endast fr tillfllet i
staden. Annars hade han velat se oss hos sig. Han var en synnerligen fin
och angenm man, och hans palats var mycket sttligt. En guvernrs ln r
10 tusen dollars och bostlle. Men han vljes endast p 4 r, och han anses
p den tiden f stta till s mycket af sin egen frmgenhet, att njet
blir honom ganska dyrt. Tager han emot omval, s kas kostnaden.

Under min vistelse i Winnipeg gjorde jag en utflykt till Fargo i Dakota och
ett par stder i Minnesota. Vid grnsen mste jag ej blott tullbehandlas
utan fven examineras: hvad jag hette, hur gammal jag var, hvar jag var
hemma, hur jag kommit till Amerika, med hvilken bt, hvar jag hade
landstigit, hvad jag mnade gra i Staterna, hur lnge jag mnade bli dr
m. m. Det skrefs upp. Jag vardt alldeles frvnad. Det var alldeles, som
nr jag r 1900 kom till Arkangel i norra Ryssland. Efter en stund
frnyades samma examen af en annan tjnsteman fastn i kortare form. Det r
ingen ltt sak att komma in i Frenta Staterna nu fr tiden.
Immigrationslagarna blifva stndigt strngare. Ofta blifva ocks
immigranter hindrade att komma in. En svensk flicka, som kom fver
Winnipeg, blef slunda, d jag var dr, hejdad vid grnsen och tersnd
till Winnipeg, emedan hon ej hade 10 dollars i kassa. I Canada r det
lttare att komma in, ehuru man fven dr har ganska bestmda
immigrantlagar.

Huru strngt det kan vara, drom lste jag i en amerikansk tidning en gng
fljande: En kvinna frn Canada, som reste till San Francisco, blef p
ngbten bestulen p sina penningar. Nr hon kom till San Francisco, fick
hon ssom medells ej landstiga dr. Hon mste stanna ombord och tervnde
med samma ngbt till Canada. Men dr trffade henne precis samma de.
Endast med stor svrighet och genom andras bemedling lyckades hon komma ur
klmman.

Min vg gick fver ndlsa sltter, till en del betesmarker, till en del
bljande hveteflt. Det r en Guds vlsignelse ej blott fr Amerika utan
fven fr Europa, att dessa flt finnas och bra s oerhrda skrdar.
Enligt de af vr hgt frtjnte statistiker G. Sundbrg utarbetade
statistiska tabellerna 1902 har Europa en nstan rlig brist p brdsd, en
brist som r 1901 berknades till omkring 10- mill. ton eller 26 kilogram
pr inbyggare, r 1891 till 52 kilo o. s. v. Hur skulle det g med Europa,
och ej minst med Sverige, om man icke hade de stora hveteflten i Amerika
att tillg? Emellertid nalkas med ej sm steg den dag, d Frenta Staternas
befolkning sjlf konsumerar sitt hvete, och d blir det Canada, som fr
frse Europa med dess behof.

Frn Winnipeg bar det af lrdag morgon den 13 aug. vsterut ungefr 10
timmars resa per jrnvg och sedan 20 mil p skjuts. Dessa 20 mil kte vi
p 4 timmar, ty det var bara amerikanska mil, af hvilka nra 7 g p en
svensk. Och s kommo vi till nya Stockholm. Hr fingo vi hrberge hos en
f. d. sknsk skollrare, som heter Hofstrand. Han r predikant och ssom
sdan mycket verksam. Han r tillika farmare, men hans farm sktes mest af
hans sner. Det var riktigt rrande att hra berttas om, hur de frsta
nybyggarne hr hade det. Han var en af dem. O, hvilka frsakelser och
vedermdor! Men nu r allt genomkmpadt, nu ha koloniens invnare det bra.
Allenast det m nmnas, att orsaken till att Hofstrand lmnade sin
skollraretjnst i Sverige och flyttade till Amerika, var svrigheter, som
han hade att utst frn kyrkoherdens sida, drfr att han icke kunde frms
att brnna mitt portrtt, som han hade p vggen. Nu r han glad och
belten, och hans hustru likas. Hans jord br rika skrdar utan annat
arbete, n att han pljer, harfvar och besr den. Gdsling frekommer ej.
Dr man behfver gra sig af med gdsel, dr brnner man upp den.

[Illustration: Stock Yards i Winnipeg. Se sid. 75.]

Nya Stockholm ligger i Assiniboia, ett af Canadas territorier, hvars omfng
r nra 200 tusen kvadratkilometer, allts icke lngt ifrn s stort som
halfva Sverige. Dess lngd i ster och vster r 450 eng. (70 sv.) mil,
dess bredd i norr och sder 205 eng. (= 30 sv.) mil. Se kartan p sid. 27.
Den stra delen r utmrkt kerbruksland, den vstra delen lmpar sig mer
fr boskapssktsel.

Jordbruksfrhllandena i stra Assiniboia likna mycket Manitobas. Hvete och
hafre ro de frnmsta sdesslagen. Grsvxten bde p hjderna och i
dalarne r yppig. Rotfrukter af alla slag trifvas utmrkt. Jorden behfver
ingen gdsling. Af skog finnes mindre tillgng, men kol frekommer i stor
mngd. Hvad som dr behfves, r folk -- mycket folk, ty den nrvarande
befolkningen i hela Assiniboia uppgick r 1903 ej till mer n omkr. 70
tusen. Af dessa bodde omkr. 50 tusen i stra delen. Hr ligga millioner
hektar land och vnta p plogen, som skall frvandla prrien till bljande
sdesflt.

Det hvete, som odlas i stra Assiniboia, r af utmrktaste beskaffenhet,
hrdt och tungt och betingar ett pris, som ofta med 10--25% fverstiger
priset fr mjukare sorter.

Vstra Assiniboia gnar sig, som sagdt, hufvudsakligast till
boskapssktsel. Dock finnes dr fven stora vidder jordbruksland. Det
kraftigt nrande grs, som betcker jorden, synnerligen det underbara
buffelgrset, gifver bde sommar och vinter en utmrkt fda t hjordar af
orkneliga kreatur. Frafveln r utomordentligt storartad och fren beta
ute bde vinter och sommar. Man ser ofta hjordar af 2--3 tusen fr. Hvarje
hjord har sin herde, som fren knna och flja. Till sin hjlp har herden
ett antal vl dresserade hundar, som noga se till, att inga fr sndra sig
frn hjorden.

Omvxlande med fren ser man stora hjordar af ntboskap, som sktas af
s. k. cowboys, fr hvilka de hafva en oerhrd respekt. En enda cowboy kan
ha en hjord af 1,000 kreatur. Ntkreaturen beta ocks ute p de grnslsa
grssltterna bde sommar och vinter.

Cowboys flja sina boskapshjordar alltid till hst. De ro utmrkta
ryttare. Deras lif r hrdt och anstrngande. Ngra bekvmligheter f de
icke tnka p. Men de ro vl aflnade. Deras rrliga lif i det fria gr,
att de bli hrdade, starka och djrfva. Ofta bli de ra och vilda. Dock ro
somliga af dem bra folk. Frenta Staternas nuvarande president, Roosevelt,
har i yngre r varit cowboy.

Ehuru en del kreatur frysa ihjl eller annars omkomma under vintern, s
vxa dock hjordarne med stor hastighet. Kreaturen, hvilkas ktt till fljd
af den goda fdan blir synnerligen godt, sljas ltt och garne bli rika.
P sid. 73 ser lsaren, huru de slda fras tillsammans till slaktning.
Teckningen visar de s. k. Stock Yards i Winnipeg.

Stor rikedom p skog finnes i vstra Assiniboia. Likas p kol. Kolen ro
ltt tillgngliga. De ligga i tjocka lager uppe i sjlfva ytan. Tillgngen
p vildt r ocks oerhrdt stor.

Med en tio eller hundrafaldigad befolkning mste Assiniboia bli en
utomordentligt rik provins. Och befolkning kommer nog. Det ha kapitalister
bde i England och Frenta Staterna insett och drfr skyndat sig att af
jrnvgsbolaget tillhandla sig stora strckor land, som de hlla p i
afvaktan p prisernas stegring. En frtrfflig bild af detta ser lsaren p
sid. 79, dr John Bull (England) och Uncle Sam (Amerikas Frenta Stater)
bra vldiga guldpsar in i Canada.

[Illustration: C. O. Hofstrands hem. Se sid. 76.]




TIONDE KAPITLET.

Nya Stockholm. -- Nya Finland. -- Nya Danmark. -- Calgary. -- Red Deer. --
Alberta.


Nya Stockholm bestr af omkring 12 s. k. townships. Dess invnare ro
nstan uteslutande svenskar, i synnerhet jmtlnningar. Och de syntes vara
vlmende. Kolonien bildades r 1886. En af dess grundlggare var den ofvan
nmnde Hofstrand, hvars bild lsaren ser p sid. 75. Kolonien ligger lngs
den vackra Qu' Apelle floden och har tv fiskrika sjar. Skog finnes ock s
mycket, som farmarne behfva. Regeringen har anlagt en frtrfflig landsvg
genom kolonien med en bro fver floden. r 1904, nr jag var dr, fick Nya
Stockholm goda jrnvgsfrbindelser, hvarfr den har att motse ett hastigt
uppsving. De, som lagt sig till med land dr i tid, komma nog att bli rika
karlar, hvad det lider.

Icke lngt frn Nya Stockholm ligger kolonien Nya Finland, bebyggd af
finnar, som kommit dels direkt frn Finland dels frn Frenta Staterna.
Ngra mil ytterligare i nordlig riktning frn Nya Finland ligger Nya
Danmark, en dansk koloni. Mnga svenskar bo ocks dr. Koloniens farmare
idka sitt jordbruk alldeles p danskt vis och ha i synnerhet lagt an p
mejerihandtering, hvari de ha lyckats utmrkt. Ytterligare i nordost drom
hller p att bilda sig en svensk koloni genom frmedling af en svensk vid
namn V. Wallin i Winnipeg, som hr har ett stort omrde till salu.

Jag nmnde om s. k. townships. Det m d hr vara skl att ngot orda om
jordens indelning. I vstra Canada r all jord indelad i townships. Bilden
af ett sdant ser lsaren  nsta sida. Det r en kvadrat, hvars sidor ro
sex engelska mil lnga. Det hela r sledes 36 eng. kvadratmil. Townshipet
r deladt i 36 sektioner. Hvarje sektion r en engelsk mil i kvadrat och r
i sin ordning delad i kvartsektioner. Hvarje kvartsektion innehller 160
acres eller vid pass 80 hektar. Alla sektioner med jmna nummer i Manitoba
och de nordvstra territorierna ro ppna fr nybyggare, som hr f taga
s. k. homestead, en kvartsektion eller 160 acres fr ingenting. Undantag
utgra tv, som ro reserverade till skogsland fr inbyggarnes ved- och
virkesbehof samt andra ndaml. De udda numren ro till salu. Dr jrnvgar
stryka fram, tilldelas de -- med undantag af tv, som ro s. k. skolland --
t jrnvgsbolagen ssom premier fr deras jrnvgsanlggningar. Annars
skulle dessa oerhrda anlggningar i obebyggda trakter icke komma till
stnd. Men staten rknar som s: Med jrnvgarna flja befolkning och
kultur. Landets frvrfskllor tillvaratagas och utvecklas. Det r ett
statsintresse, fven ekonomiskt, till fljd af de kade inkomster, som
tillflyta statsverket i mn af kad utveckling. Drfr r det ingen frlust
att sknka bolagen denna mark. Bolagen  sin sida resonera: Hvad vi i
begynnelsen p vra jrnvgsanlggningar frlora, det f vi igen genom att
vid vxande invandring slja land. I samma mn som odlingen framtrder,
stegra fven bolagen priset p sitt land. Inkomsten af jrnvgen kas
naturligtvis ocks genom kad person- och godstrafik.

[Illustration]

I Nya Stockholm talade jag tv gnger p sndagen och en gng p mndagen i
en augustanakyrka. P mndags e. m. kte vi till Percival -- ngra och
tjugu eng. mil med skjuts. Dr talade jag ocks i en augustanakyrka tv
gnger. Sedan jag tit middag hos en f. d. jmtlndsk soldat, som hr r en
mycket vlbrgad farmare, s kte vi ungefr en svensk mil till en
jrnvgsstation, dr vi stego p nattget fr att fara vidare norrut. Det
var en besvrlig frd. Vi kunde ej f ngon annan sofplats n uppe under
taket p vagnen. Dr fingo vi p en trappa klifva upp, kldda som vi voro,
samt klda af oss liggande. Och vagnen slngde och sttte, s att min
hustru och dotter icke kunde sofva. De frskrade, att det skulle vara
sista gngen de betalt 4 dollars fr en sdan sngplats. Jag sjlf sof all
right d. v. s. som en stock.

Efter ungefr 20--21 timmars frd kommo vi fram till Calgary, dr jag
skulle hlla fredrag om Sverige samma kvll (onsdag den 17 aug.).
Fredraget hlls p en stor sal, tillhrig en svensk kpman, fr frigt
vice konsul, vid namn Nolan. Vi bodde p ett hotell. Det var ganska enkelt
men i anseende till priset frstklassigt, d. v. s. 2- dollars per
person, d tv personer bodde i samma rum och lgo i samma sng. P
hotellet tjnade ej mindre n fem svenska tjnsteflickor. Staden r
tmligen ny, men artar sig till att inom kort bli en stor stad. Dr ligger
bland annat ett stort katolskt nunnekloster i frening med en prktig
kyrka. I staden och bygden dromkring bo mnga, alltfr mnga svenskar, som
Sverige behfde ha hemma. Dock Gud vlsigne dem, dr de ro.

Calgary ligger i provinsen Alberta. Denna provins r ungefr s stor som
halfva Sverige, eller omkr. 230,000 kvadratkilometer.

Alberta omfattar tv omrden, tskilda genom sina olika topografiska och
klimatiska frhllanden. Den sdra delen utgres af ppet, vgformigt land,
som saknar skog utom lngs floderna samt bland kullarne vid Klippiga
bergens fot. Den norra dremot r allt igenom mer eller mindre skogbevxt.
Skogsbltet afbrytes hr och dr af ppna prrier, af hvilka ngra hafva
ansenlig utstrckning.

Jordmnen i Alberta r mycket rik. Klimatet i sdra delen r mildt,
medeltemperaturen hgre n i Manitoba. Detta beror p den vsterifrn
kommande varma vinden, som kallas Chinook Wind. Landet lmpar sig utmrkt
fr kreaturssktsel och boskapen kan fda sig ute under bar himmel hela
ret om p de hrliga buffelgrsflten. Kreatursafveln r ocks kolossal.
Jordbruket r dremot icke s gifvande.

Regnmngden r nmligen icke tillrcklig fr att frskra farmarne om
rliga goda skrdar. I medeltal slr skrden fel tv r af fem. Men det
hller man p att hjlpa genom att anlgga ett stort kanaliseringssystem
fr att stadkomma konstbevattning. Jrnvgsbolaget har drtill anslagit 5
millioner dollars fr att drigenom gra en och en half million hektar af
sitt land till fruktbart hveteland. Det r kanske det strsta
konstbevattningsfretag, som ngonsin utfrts i Norra Amerika.
Hufvudkanalen blir omkr. 20 svenska mil lng. Redan (1905) r arbetet s
lngt framskridet, att omkr. 250 tusen hektar land kunna vattnas.

[Illustration: Se sid. 75.]

Ett amerikanskt bolag lgger ut tta hundra tusen dollars p en
sockerfabrik, som skall blifva den nst strsta p kontinenten, fr att
taga vara p de sockerbetor, som odlas p en del af detta konstbevattnade
land. Landet kommer att sljas till lgt pris. Spekulanter skola
utestngas, och verkliga farmare skall man ska f att sl sig ned i de
konstbevattnade regionerna.

Calgary ligger i medelpunkten af detta distrikt. 1904 hade staden omkr.
6,000 invnare. Husen ro i allmnhet byggda af en fin ljusgr stensort,
som brytes i nrheten. Staden r hufvudort fr en mycket stor handel med
kreatur: hstar, ntboskap och fr. Dessutom har den lifliga affrer i
trvaror. De rundt omkring liggande grufflten gifva fven dess affrsmn
goda inkomster. En betydande industriell anlggning i staden ro
jrnvgsbolagets stora verkstder. Det r att frutse, att Calgary inom
kort skall vara en mycket stor stad. Den r ocks planlagd p ett sdant
stt, att den kan bli det. Gatorna ro breda och raka; elektriskt ljus och
andra moderna bekvmligheter finnas dr, hvartill kommer amerikansk
arbetsfart och energi, som vl r hufvudsaken. Hvilka omrden och utvgar
fr kapital och arbetskraft finnas icke hr!

I Calgary skildes jag frn min hustru och dotter. Jag skulle gra en
utflykt t norr och de skulle fara uppt Klippiga Bergen till en
sanatoriiplats, som heter Banff, och som lr vara underskn. Allts bar det
af fr mig till Red Deer, ungefr fyra timmars jrnvgsresa norr om
Calgary. Dr predikade jag i en amerikansk presbyteriankyrka. Pfljande
dag var jag och beskte en stor indianskola, som lg ngra engelska mil
utom staden. Dess frestndare r en metodistprst, och i anstalten
uppfostras omkr. 80 indianbarn. Tyvrr lr dock denna uppfostran fga
utrtta. Nr barnen lmnat skolan, s fverg de allra flesta till det
vilda indianlifvet.

Vid middagstiden samma dag steg jag p tget efter att hafva tit middag
hos en mycket frmgen farmare vid namn Kronkvist, som frut varit
handlande i Hudiksvall i Sverige. Han hade i Hudiksvall gjort stora
frluster genom andras konkurser. Dock hade han tskilligt kvar och med
detta drog han stad till Canada. Hr hade han nu vldiga sdesflt med
allt, hvad drtill hr. Det hade gtt honom vl i hnder.

[Illustration: Svensk farm i Wetaskiwin, Alberta. Se sid. 84.]




ELFTE KAPITLET.

Wetaskiwin. -- Ett svenskt folkmte. -- En svensk farm.


Det bar nu af vidare norrut till en stad vid namn Wetaskiwin. I staden
skulle man just d lgga grundstenen till ett skolhus, och stadens
myndigheter snde bud ned till stationen fr att bedja mig komma dit och
hlla ngot tal. Man hade med berkning drp bestmt tiden fr
grundstenslggningen. Jag mste dock urskta mig. Efter jrnvgsresan
skulle jag ju ka skjuts 6 eng. mil till den svenska missionskyrkan och dr
predika p kvllen, och det var mer n nog fr en dag. Hr r en stor
svensk koloni. Den har en rtt treflig kyrka och ett nybyggdt
pastorsbostlle, som jag dock hoppas blifvit tillbyggdt med en
frstugukvist, sedan jag var dr.

I Wetaskiwin hll jag tv predikningar p sndagen den 21, en ute p landet
och en i staden. P landet hllo vi till i en park i nrheten af kyrkan.
Platsen var frtrfflig och vdret var hrligt. Fre predikan anordnade jag
ett folkmte, dr jag uppmanade de nrvarande att yttra sig om sin
stllning. Mnga begrde fven ordet. De talade kort och redigt och p sak.
Somliga hade invandrat dit frn Sverige, andra frn Frenta Staterna. En
stor del af dem voro norrlndingar. Somliga hade frut varit landtbrukare,
andra hade varit arbetare. Nu voro de alla landtbrukare. Och alla med en
mun frklarade, att de hr hade vunnit en god brgning, sdan som de
aldrig, enligt hvad de trodde, hade kunnat vinna i Sverige eller Frenta
Staterna. Men att de i brjan hade haft stora svrigheter att fvervinna,
emedan de voro de frsta nybyggarne i denna bygd, det frtego de icke. Nu
voro dock svrigheterna fvervunna, nu voro de vlbrgade och njda. Och de
som nu komme efter dem till dessa trakter, de hade det ondligt mycket
lttare, n hvad de sjlfva haft, ty nu funnes vgar, nu funnes grannar, nu
funnes skolor o. s. v. Dock tycktes de vara ense drom, att den, som har
det ngorlunda bra i det gamla landet, br stanna dr han r, och framfr
allt att lttingar icke bra tnka p Amerika. Af intresse var det fven
att hra, hur den ene med den andre tnkte med krlek p det gamla landet
och lngtade att en gng f g hem och se det. En och annan, som jag
enskildt talade med, sade sig icke kunna trifvas utan nskade att, om
mjligt, bli i tillflle att flytta ter till Sverige, ehuru han hr i
ekonomiskt afseende hade det bra.

[Illustration: Macleod. Se texten hr nedan.]

Frn Wetaskiwin tervnde jag till Calgary dr jag predikade den 22.
Fljande morgon for jag vidare vsterut. Och nu bar det af vsterut och ut
ur Alberta in i British Columbia. Men innan jag lmnar de grnslsa
hvetedistrikten och grsflten, skall jag hr presentera en liten stad i
vstern. Den r mycket karaktristisk. Lsaren ser den hr ofvan. Men jag
br knappt omtala stadens namn. Ty om ngon kommer dit om 10 r, finner han
till fventyrs en stor stad med kolossala hus, banker, hotell och
bostadspalats och d sger han, att jag har ljugit. Nr en man i Amerika
bygger ett skjul, s ser han i andanom ett stort slott, och mngen, som det
frsta ret bodde i jordkula, bor det tionde ret i palats. Staden heter
emellertid Macleod och ligger i Alberta.

Bland svenskar, som jag gjorde bekantskap med i Wetaskiwin, var en vid namn
Claes H. Swanson. P sid. 81 kan lsaren se hans farm. Huru han kommit sig
fr s lngt, det skall jag lta honom sjlf bertta. Han skrifver:

Jag emigrerade frn Huskvarna, Sverige, 1881 till Frenta Staterna,
vistades uti Woburn, Mass., i 12 r, arbetade i ett gjuteri men blef
nedbruten till min kroppsliga hlsa. P denna plats blef jag omvnd till
Gud 1882. Jag trifdes vl dr bland Guds barn, men sjuk, som jag var, lade
jag fram min sak fr Gud och fick visst fr mig, att jag borde byta om
klimat och vistas uti fria luften. D skulle ju farmarelifvet passa bst,
och som det kom till min knnedom, att nordvstra Canada var ppet fr
nybyggare, s att man kunde f 160 acres land fr blott 10 dollars, s
beslt jag mig att fara dit och se mig omkring. Jag erhll fri resa nda
frn Montreal eller nra 3,000 eng. mil. Det var ju riktigt liberalt, men
det var ock enda vgen att f ngon att fara hit upp, ty hr var just som
en demark p den tiden.

Jag anlnde till Wetaskiwin i april 1893. Vi voro 22 stycken i sllskap,
alla svenskar, de flesta af oss p Jesus troende. Frsta vintern hjlptes
vi t och krde timmer. Fljande sommar byggde vi nuvarande missionskyrka,
som str till heder fr vrt skandinaviska folk hr p platsen. Under vrt
frsta nybyggarelif mste mnga af oss genomg ganska stora svrigheter,
ssom att bo i jordkulor, att vara fattig p bde penningar, mat och klder
m. m. Men en god sak var, att hr fanns s godt om harar, att man kunde g
ut ett par timmar och skjuta 40--50 stycken. Det gick till p s vis, att
man gick till skogen till en plats, dr det fanns kullblsta trd, som lgo
kors och tvrs. Man klef upp p ett af dem och hoppade till, s att trden
skakade. D kunde det hoppa ut ett helt dussin harar p en gng, och man
behfde bara st still och skjuta dem allihop o. s. v. Frsta vintern sedan
vi hade brgat vr skrd, mste vi skyffla undan snn p marken och breda
ut sden dr samt trska den med slaga, ssom de gjorde i Sverige. Men vi
trttnade snart p detta. Jag gjorde en inbetalning p 400 dollars och
kpte en 12 hstkrafters trskmaskin. Som jag aldrig har varit farmare,
frr n jag kom hit, s hade jag aldrig sett ngon trskmaskin eller
sjlfbindare eller ngra andra farmaremaskiner. Det gjorde mig drfr ett
stort hufvudbry att kunna skta den. Nr den kom p jrnvgen till
Wetaskiwin, trodde jag, att det var en cirkusvagn, men aldrig att det var
ngon trskmaskin. Dock -- jag lrde mig snart att skta den. Jag har varit
ute i sju hstar och trskat fr mina grannar och trskat nda till 3,000
bushels om dagen.

[Illustration: Se sid. 87.]

Aldrig hade vi sett ngra indianer, frrn vi kommo hit, men hr kommo de
till vrt hus. Min hustru var rdd, s att hon ville lsa drren. Men jag
fann snart ut, hvad de ville. Indianen stack sina fingrar i munnen och
brjade tugga, och d trodde jag, att han var hungrig, och det var fven
s. Vi gfvo honom att ta och sedan gick han, och vi blefvo snart vnner
fven med indianerna. De ro ej svra att umgs med, blott man visar dem
vnlighet.

Den frsta tiden funnos ej vgar, ej broar fver bckar och ar, utan vi
mste vada fver dem. Frsta vren var det ngra af oss, som hade gtt
fver Battel River, innan isen brckt upp. S kom det varmt solsken och
varmt vder. Snn smlte och isen gick upp och det blef s mycket vatten,
s att de, som voro p andra sidan, ej kunde komma fver p nio dagar, utan
vi mste kasta brdkakor m. m. fver till dem, s att de fingo ngot att
ta o. s. v.

I staden Wetaskiwin var blott en handelsbod, ngra skjul, ett hotell och
stationshuset. Nu finns dr tta hotell, fver ett dussin handelsbodar af
alla slag, tre banker, skolor (en skola, som kostat 30,000 dollars), sju
kyrkor, men tyvrr fven sju krogar. En del gas af svenskar. Nu finnas
fven vgar och broar. Det var flera, som drnkte bde sig och hstar vid
frsk att vada fver. fven jag sjlf var i fara ett par gnger, men blef
bevarad. Mnga af vrt skandinaviska folk ha kommit hit med litet eller
intet, men sitta nu vlbrgade och detta har skett med ihrdigt arbete.

Till sist vill jag sga, hvad jag sjlf hade, nr jag brjade mitt
nybyggarelif. Det var inalles 1,500 dollars, och d hjlpte jag min granne
med en del draf. Jag mste lega fr mycket, af hvad jag skulle hafva
gjordt p farmen, ssom husbygge och snickring m. m. Penningarna gingo
drfr snart. Men i dag har jag ett godt hem fr mig och familjen och af
Herren har det skett. Jag ger 720 acres land, 50 ntkreatur, 15 hstar, 75
svin, alla behfliga farmmaskiner och redskap till ett vrde af mellan
15--20 tusen dollars. Min skuld p det hela r 800 dollars. Detta bevisar,
att arbetsamhet och ihllighet med Guds vlsignelse kan bringa en framt.




TOLFTE KAPITLET.

Reflexioner fver vstra Canada.


Medan vi nu ter sitta p tget, torde det vara lmpligt att nnu tillgga
ngra ord om vstra Canada. Utgifvaren af tidskriften American
Agriculturist skrifver, sedan han gjort en 4 tusen mil lng resa genom
landet: En s snabb utveckling, som vi sgo, r mjlig endast i ett land,
som r vlsignadt med en fruktbar jord och en lycklig befolkning. Vstra
Canadas framtid r synnerligen lftesrik. Hastig och gedigen utveckling r
viss. Nr de nyare delarna af Frenta Staterna bebyggdes, hade nybyggarne
att kmpa med mnga svrigheter. Dr funnos inga jrnvgar och fljaktligen
inga afsttningsplatser fr deras produkter. Fr nybyggarne i Canada
stller sig allting annorlunda. Jrnvgar ha gtt fre dem och beredt dem
alla frdelar af ett modernt farmarelif. Och en frfattare i tidskriften
Nebraska Farmer skrifver: Vi sgo strre hjordar af ntkreatur och fr
beta i Assiniboia och Alberta, n vi ngonstdes sett i Frenta Staternas
vster. En hjord rknade 5,000 ntkreatur och fr utan tal. En mycket
rolig teckning ser lsaren p sid. 85. Det r John Bull, som str i en
vldig reservoar fylld med hvete, och sger, att Manitobas och Nordvsterns
farmare under r 1903 stoppade i sina fickor mer n 100 millioner dollars.

Det r alldeles icke att undra p, att farmare i Amerikas Frenta Stater
brja allt mer och mer vnda sina blickar till Canada. Dels minskas
nmligen jordens vxtkraft, d man under tiotal af r endast tager skrdar
af henne, utan att genom rlig gdsling gifva henne ngot igen, dels brjar
landet i Staterna, fr s vidt det r odlingsbart och ngorlunda vl
belget i frhllande till kommunikationerna, att blifva ganska dyrt, och
d ligger det nra till hands fr farmarne -- i synnerhet om de ha flere
barn -- att slja sitt land i Staterna fr att uppe i Canadas provinser f
stora strckor af fruktbart land fr nstan ingenting. Har en farmare till
exempel inom Frenta Staterna 50 acres, som han kan slja efter 100 dollars
fr acre, s har han genast 5,000 dollars. Kan han d fr 10 dollars f 100
eller 160 acres i Canada och s fr 50 eller 80 dollars ytterligare 100
eller 160 acres, s m man finna det helt naturligt, om han allvarligt
funderar p att bryta upp och flytta.

[Illustration: Hvetesdd. Se sid. 91.]

I en Canadatidning lste jag nyligen, att icke mindre n 60 farmare frn en
enda plats i Minnesota mnade sommaren 1905 utvandra till Canada.

Drfr gres ocks p vissa hll i Frenta Staterna allt fr att bland
amerikanarne nedstta Canada. Blir det ett r rost eller frost, som frstr
skrden i Canada, strax fr man veta det i alla tidningar. Det utmlas och
fverdrifves i bjrta frger fr att varna folk fr utvandring, men om det
inom Staterna blir rost eller en frdande torka, hvilken r lika farlig
som den skarpaste frost, s franleder det ingen att varna fr invandring
dit. Man gr i Frenta Staterna ungefr s till vga fr att frhindra
invandring till Canada, som man i Europa gr till vga fr att frhindra
utvandring till Amerika.

Emellertid brjar man fven p inflytelserika hll gra rttvisa t Canada.
Slunda skrifver tidskriften American Review of Reviews 1904 bl. a.
fljande:

Under det de hundra tusental, som komma till Frenta Staternas kuster,
uppska de stora stderna, hasta Canadas emigranter frn Atlantiska kusten
rtt fver kontinenten till de rika prrierna, som blott afvakta
vidrringen af nybyggarens Midashand fr att frvandla sig i gyllene
sdesflt.

Hvarfr amerikanarne flytta? Man finner svaret i de lockande tillfllena
att frskaffa sig fritt eller billigt land i vstra Canada och utsikten att
kunna omstta den gamla farmen i kontant till hgt pris. Farmar i Iowa och
Illinois ro vrda frn sjuttiofem till ett hundra tjugufem dollars pr
acre. Farmar i vstra Canada, hvilka i sitt obrukade tillstnd skola
producera strre skrdar, kunna fs fr intet, om man tager dem ssom
homestead, eller fr fem till femton dollars pr acre, om man skall kpa
dem. Till dessa land g ocks den amerikanske arrendatorn och drngen. Det
fria landet i de trakter af Frenta Staterna, som hafva tillrckligt med
regn, r slut.

Den amerikanske farmaren, som har en familj med uppvxande pojkar omkring
sig, ser intet annat stt att hlla dem tillsammans n att utvandra till
det sista fri-land-omrdet p kontinenten, vstra Canada -- den sista
vstern. S sljer han ut, flyttar till vstern och snerna sl sig ned
omkring honom. De kunna taga fritt land och kpa tillsammans flera tusen
acres. De skola s in detta billiga land med hvete efter att frst hafva
pljt med ngplogar, hvilka samtidigt gra nio fror i den frr obrukade
jorden. De kunna i allmnhet rkna p tjugu bushels pr acre, hvilket r
mindre, n medelskrden har varit i Manitoba fr fver tjugu r. Under
sdana r, d priset r hgt, kan det ligga en frmgenhet i en enda skrd.
Duktiga farmare f ibland fyrtio till femtio bushels pr acre.

All denna hastiga ekonomiska uppblomstring framkallar frgan: Hvad skall
framtiden bra i sitt skte? Fr tio r sedan var vstra Canadas dittills
erhllna strsta hveteskrd 20 millioner bushels. r 1902 var den 67
millioner bushels, nsta ymniga skrd m bringa totalutbytet till 100
millioner bushels. Det fordras jrnvgsvagnar till 117 mils lngd fr att
taga vara p ensamt den sd, som odlas utefter Canadian Pacific. Fr tio r
sedan var hela hvetearealen en million acres[5]; i dag r den 3- millioner
och nsta r blir den 4- millioner. I och med byggandet af jrnvgar i den
vldiga skala, som nu begynnes, br den odlade arealen kas fullt s raskt
under det kommande decenniet som under det sist gngna.

Det har uppskattats, att af de 250 millioner acres, som inneslutas i hvad
man vanligen menar med vstra Canada -- Manitoba, Alberta, Assiniboia och
Saskatchewan -- 170 millioner ligga inom regnbltet och ro passande fr
hveteodling. Om man antager, att endast 40 millioner acres ngonsin komma
att bess med hvete, skulle vstra Canada en vacker dag hafva en skrd af
800 millioner bushels hvete -- omkring 50 millioner bushels mer n den
strsta hveteskrd, som ngonsin erhllits i Frenta Staterna.

Det r fr visso ett mrkvrdigt tidens tecken, att ansedda amerikanska
tidskrifter brja tala s om Canada.

De, som invandra till Frenta Staterna, blifva till allra strsta delen
arbetare i olika industrier. Invandrarne i Canada ska sig dremot i regeln
land. Hafva de penningar, t. ex. 4--5 hundra dollars, s kunna de taga land
strax. Dock blifva de under de tv, tre frsta ren beroende af arbete hos
andra de sex mnader af ret, som de icke behfva bo p sitt homestead.
De, som hafva mindre n 4--5 hundra dollars, ska sig arbete, tills de
hafva frtjnat s mycket, att de kunna kpa land. Arbete r ocks ltt att
f och betalas bra bde i industrier och hos farmare. Men arbeta mste de.
Lttja betalar sig icke.

De, som icke strax kunna bestmma sig fr, hvar de skola taga eller kpa
land, ro vanligen i tillflle att arrendera sdant. D hafva de genast hus
att bo i, fvens kreatur och redskap m. m. Arrendet betala de med en viss
procent af skrden, ngot motsvarande hvad man kallar hlftenbruk i
Sverige. Efter ngot r ro de d redan s hemma i landet och i arbetet,
att de med strre skerhet kunna gra ett godt val.

Huru det gr till att s p de vldiga prrierna, drom fr lsaren en
frestllning af teckningen p sid. 88.

Skrden trskas ute p marken med vldiga maskiner. De, som ga dessa
maskiner, fara frn farm till farm och verkstlla trskningen hos farmare,
som ej hafva maskiner sjlfva. En bild draf ser lsaren hr nedan. Detta
r fr alla parter en stor frdel. Den trskade sden kres sedan till de
stora elevatorerna, d. v. s. sdesmagasinen -- lsaren har p sid. 45
sett en teckning af ett sdant. Dr f de slja allt kontant till de stora
spannmlsbolagen. Konkurrensen mellan dessa bolag gr ock, att farmarne f
ganska bra betaldt.

[Illustration: Trskning. Se texten p denna sida.]

Enligt officiella uppgifter lra af Canadas jordbrukare icke mindre n 87
procent vara gare af sin jord. De friga ro arrendatorer.

Hittills har jag endast talat om Canadas spannmlsodling. Hr br jag nu
tillgga, att Canada har en utomordentligt storartad fruktodling. pplen
och pron ro de frnmsta fruktsorterna, men fven plommon, persikor,
vindrufvor o. a. odlas i stor omfattning. Exporten af frukt liksom af
spannml och mejeriprodukter vxer ocks r fr r, i synnerhet till
England. Hvem vet, om icke den dag snart r inne, d England skall frn
Canada fylla hela sitt behof af spannml, ktt, smr, ost m. m. samt i
dessa afseenden gra sig fullkomligt oberoende af svl Europas kontinent
som af Frenta Staterna. Exporten af ost frn Canada till England r 1903
var 150 millioner kg. och af smr mer n 250 millioner kg. med ett
sammanlagdt vrde af 135 millioner dollars.

Huru kreatursstocken i Canada vxer, det synes af hr vidstende bild.

[Illustration]

Dremot presenterar bilden p sid. 95 ngra exemplar af ett utdende
djurslag, som frut varit, s att sga, envldig herskare fver de grsrika
prrierna svl i Canada som i Frenta Staterna. Det r den sttliga
buffeloxen. Knappt ngot djur har varit utsatt fr ett s vildt
utrotningskrig frn mnniskors sida som buffeln.

Industrien i Canada utvecklar sig ock med stor kraft. Den stdjes ocks af
industripremier frn statens sida. Slunda utbetalades under budgetret
1903--04 nra en million dollars i premier fr tackjrn och stngjrn, nra
200 tusen fr raffineradt bly.

Dessutom utgr en srskild premie om  cent per gallon petroleum, som
produceras i Canada. Lagen drom trdde i kraft den 8 juni 1904, och frn
det datot intill den i december har en summa af 123,088 dollars utbetalts i
premier till petroleumproducenter. Detta utvisar en totalproduktion af
18,063,200 gallon petroleum.

En synnerligen storartad industri i Canada r tillverkning af pappersmassa,
som befinner sig i stadig och hastig tillvxt. Vrdet af den exporterade
trmassan, som 1894 uppgick till en half million dollars, hade r 1904,
allts p 10 r, stigit till mer n tre millioner.




TRETTONDE KAPITLET.

De Klippiga Bergen. -- British Columbia.


Men jag fortstter min resa.

Det br nu af upp i de Klippiga bergen, dessa obeskrifliga, vilda,
himmelsstormande berg, som komma den resande att riktigt hpna. Vid en
station, som heter Laggan, sammantrffade jag ter med min hustru och
dotter, som rest fre mig fr att f vistas uppe i bergen ngra dagar. Dr
ligga tv platser, Banff och Laggan, som lra vara utomordentligt hrliga.
Dit reser en stndig strm af turister, och dr har man goda hotell att
taga in uti. Sjlf fick jag icke komma dit, utan mste nja mig med, att de
mina hade ngra hrliga dagar dr. Fr mig gllde det icke att se naturen
utan att uppska och samla svenskar omkring Guds ord. Drfr mste jag ka
frbi sdana dr platser, dr jag dock kanske behft att f hvila ut en
eller annan dag.

Det r fast obegripligt, hur det varit mjligt att taga sig fram med en
jrnvg genom dessa klippor. Men det har gtt, och nu reser man dr utan
svrighet eller fruktan, ehuru det nog hvad dag som helst kan hnda, att
ett eller annat klippblock kommer strtande frn ngra tusen fots hjd ned
fver banan. Den som d r i vgen, hans plats i vrlden blir tom fr att
strax intagas af en annan. Banan blir reparerad, mnniskostrmmen kommer
ter, och nr man reser frbi stllet, s titta alla ut och den ene sger
till den andre: Det var hr, som den frfrliga olyckan intrffade, d ett
klippblock strtade ned fver tget och krossade flera hundra mnniskor.
Sedan stta de sig ned eller lgga sig att sofva lugnt, ssom om aldrig
ngon dylik olycka kunde hnda, medan de sjlfva resa den vgen. Sdan r
vrldens gng.

Det r klart, att en bana, som gr fram i dylika trakter, mste hafva mnga
skarpa kurvor och starka lutningar, som gra den strsta frsiktighet hos
lokomotivfrare och banbetjning ndvndig.

Man berttade fr mig, att mellan Laggan och nrmaste station i vster voro
alldeles srskilda frsiktighetstgrder vidtagna. Fr den hndelse, att
lokomotivfraren i den lnga skarpa lutningen skulle frlora herravldet
fver tget finnes p fyra stllen sidospr med lutning uppt. Kommer
allts ett tg redlst rusande utfr, s vxlas det af vakten in p ett
sdant sidospr, dr det snart hejdas af motlutningen.

Vi ha nu lmnat Alberta och ro inne i British Columbia, som r Canadas
vstligaste provins. Efter en dags resa stanna vi i en stad, som heter
Revelstoke, undersknt belgen ssom i en gryta, bildad af himmelshga,
snbetckta berg, mellan hvilka Columbiafloden trnger sig. fram. Hr
talade jag tv gnger i en amerikansk metodistkyrka. Ngon svensk andlig
verksamhet finnes icke i staden eller trakten. Svenskarnes antal r ej
heller stort. Mina hrares, antal den frsta dagen p kvllen utgjorde
kanske 50--70 personer. Andra dagen var sammankomsten kl. 3 p e. m. och d
voro hrarne knappt hlften s mnga. Det var en olmplig tid fr en
sammankomst. Men det kunde ej bli annorlunda, emedan vi skulle resa kl. 6
p aftonen.

I Revelstoke bodde vi i ett svenskt hotell. Det var ett i frhllande till
stadens litenhet ganska stort hotell, kalladt Centralhotellet, som drjmte
frdelaktigt utmrkte sig genom sin snygghet. Det gdes af ngra brder
Abrahamsson, och vi rnte dr mycken vlvilja. Ngon betalning fr vr
vistelse i hotellet ville man p inga villkor taga emot.

Ett trefligt litet besk gjorde jag i en annan svensk familj, dit jag blef
kallad fr att dpa ett litet barn. Modern har varit skollrarinna i Skne,
ej lngt frn Lund, och r nu sedan sex r gift hr. Barnet var tta dagar
gammalt, och det var med stor gldje jag dpte och vlsignade det. Icke
dpt af svenska kyrkan, skulle man skrifva i kyrkboken i Sverige. Ljligt
s visst -- alldeles som om kyrkan kunde dpa, eller som om drp komme
ngonting an. Men denna visa formel fr anteckning, var resultatet af fem
dagars fverlggning vid en konferens af svenska kyrkans 12 biskopar fr
ngra r sedan, d konungen hade kallat dem tillsammans fr att fverlgga
om det s. k. lekmannadopet, som vid den tiden upprrde kyrkan vida mer
n all den gudlshet, som r rdande inom henne.

I Revelstoke lmnade Hallonquist oss och tervnde till Winnipeg. Med stor
saknad skildes vi frn honom. Det var fr att vara oss till tjnst, som han
fljt med nda hit, elfva hundra eng. mil frn Winnipeg.

[Illustration: Bufflar. Se sid. 92.]

Men jag reser vidare. Efter 16 timmars jrnvgsfrd kommo vi framemot
middagen till Vancouver, en stad i Canada vid Stilla Hafvet. Hr predikade
jag p kvllen i en ganska treflig stor sal, som gdes eller hyrdes af en
skandinavisk metodistmission, hvars frestndare var en norsk
metodistpastor vid namn Hauge, en ldre, hjrtans vlvillig man. Han bragte
p tal frgan om behofvet af en svensktalande vice konsul i Vancouver.
Efter min predikan freslog han och antog frsamlingen en resolution drom,
hvilken lmnades till mig med anhllan, att jag mtte verka fr saken, nr
jag komme till Stockholm och trffade konungen.

Vancouver var slutpunkten fr min resa. Det hade vl varit meningen, att
jag skulle resa fver till staden Victoria, som lr vara utomordentligt
vacker, belgen p n Vancouver, samt station fr den engelska
Stilla-hafs-flottan. Men det vardt ingenting af. Ngra timmars vg sder om
staden Vancouver ligger en stad vid namn Everett, som icke alls fanns till,
nr jag var i dessa trakter 1889, men som nu r en ganska stor stad, dr
mnga svenskar bo. Missionsfrsamlingen dr ville ndvndigt, att jag
skulle komma dit, och dess pastor Haleen mtte mig i Vancouver fr att
riktigt ta mig. Ja, hvad var att gra? Jag mste glmma mina 66 r, lta
min hustru och dotter fara till Victoria och sjlf flja med till Everett.
Men drmed hade jag lmnat Canada och kommit in i Frenta Staterna.

Nu terstr endast att sga ngra ord om British Columbia. Det r, ssom
jag nmnt, Canadas vstligaste provins och ligger vid Stilla Oceanen. Det
r mer n dubbelt s stort som hela Sverige men har icke mer n omkring 200
tusen invnare.

British Columbia har nda in p midten af 1800-talet varit ett obekant
land. n Vancouver upptcktes visserligen i slutet af 1700-talet, men
drvid stannade det nda till 1847, d det frr omnmnda Hudson Bay Compani
trngde fram nda till Vancouvern och anstllde en agent dr. Emellertid
var framgngen ringa till r 1858, d stora skaror af folk brjade strmma
dit fr att ska guld. P fem mnader det ret anlnde ej mindre n 20
tusen guldskare frn Californien till Victoria. Frn kusten spridde de sig
uppt landet lngs de guldfrande floderna. De funno ocks guld i stor
myckenhet. nnu idkas ocks guldvaskning. Man berknar vrdet af guld, som
togs i British Columbia 1901, till fver 4 millioner dollars. Men guldet,
som dr r att taga, r dock intet att rkna i jmfrelse med de oerhrda
rikedomar i jordbruksland, skog och mineralier af alla slag, som provinsen
har att bjuda p. En blick in i dess skogar kan lsaren f af bilden p
sid. 97. Canadas trexport under 1903 uppgick till nra 41 millioner
dollars och hade p fyra r mer n frdubblats.

En annan klla till oerhrd rikedom ro British Columbias fiskerier. De
stora fjordarna och floderna riktigt vimla af lax och andra fisksorter.
Tillgngen p vildt i skogarna r ocks utomordentligt rik.

[Illustration: Skogshygge p Amerikas Vstkust. Se sid. 96.]

Man frestade mig att bli grufgare i British Columbia. En svensk grufagent
-- frut baptistpastor -- som jag hade sllskap med mellan Revelstoke och
Vancouver, ville att jag skulle kpa 5,000 aktier i ett nytt grufbolag. Jag
borde passa p nu, ty i nsta mnad komme priset att hjas; och s rik som
jag var, borde det vara en smsak fr mig att kpa 5,000 aktier. Han visade
fven prof p rika malmer. Aktierna skulle icke kosta mer n 60 cents per
styck, om jag minnes rtt. N ja, det r mycket mjligt, att stora
rikedomar dr ro att vinna. Men icke blir jag delgare dr vare sig fr 5
eller 5,000 aktier. Ty ett tu tre hnder det, att en grufarbetare dr super
sig full, och d telegraferas till alla tidningar i Sverige, att jag
blifvit brnnvinsbrnnare och krgare, att jag skerligen har spritaktier
fr 100 tusen dollars, som jag samlat genom mina predikningar. S ritas
gubbar i Sndags-nisse och Svenska Dagbladet m. fl. P detta stt frstres
utan gagn en massa trycksvrta, som kunde bttre anvndas i den
vetenskapliga bibelkritikens tjnst, samt en massa munvder, som annars
kunde lmna kraft nog till att drifva en stor vderkvarn. Och till en s
stor frspillning vill jag icke vara orsak. Dremot tnkte jag skarpeligen
p att lgga mig till med en farm i Canada. Man fr, ssom jag frr
omtalat, homesteadland, s kalladt, 160 tunnland fr 10 dollars, och
dessutom fr samma pris flera tusen fot virke till att bygga sig ett hus.
Det var lockande. Men s sade jag till mig sjlf: Hvad skall det tjna
till? Gr du det, blir du skerligen s rik, att en ondlig mngd hederliga
svenskar bde i Amerika och Sverige f ondt i magen vid tanken drp. Men
ett sdant lidande skall du icke vlla dem, allrahelst som de torde hafva
tillrckligt ondt i magen nd. Allts lmnade jag kvar i Canada den
million, som jag nog annars hade kunnat frtjna dr.

Frst ret 1871 slt sig British Columbia till Dominion, of Canada.
Victoria blef dess hufvudstad. Dr ligger nu ett nytt, sttligt
parlamentshus. Staden Vancouver r en raskt uppblomstrande stad. Dess nu
pgende uppsving daterar sig frn r 1887, d Canadian Pacific jrnvg
ndde fram dit. Samtidigt inrttades ngbtslinjer frn Vancouver till
Japan, Kina och Australien, allt af jrnvgsbolaget. Bolaget har ock hr
byggt en jrnbanestation, som hr till de sttligaste i vrlden, fvensom
ett jrnvgshotell, som i lyx och bekvmlighet tflar med det yppersta, som
man ngonstdes ser. Staden har en befolkning af 30 tusen invnare, men
vxer alltjmt. Dess gator ro belagda med asfalt till flera engelska mils
lngd och elektriska sprvgar lpa t alla hll.

Och nu sger jag Canada farvl fr frsta och sista gngen. Det har blifvit
kalladt ett framtidsland, och sannare titel kan det ej f. Med vxande
rikedom skall det snart i industriellt afseende gra sig oberoende af
Frenta Staterna. Redan nu vxer industrien i Canada p ett stt, som
ingifver Uncle Sam respekt, dr han ej blundar fr verkligheten.




INNEHLLSFRTECKNING.


  Kap. 1: Inledning. -- Olika ngbtslinjer.

  Kap. 2: ngaren Hellig Olav. -- Resan fver Atlanten.

  Kap. 3: Sjukdom om bord. -- Ankomst till New York. -- Bridgeport Conn. --
      Providence R. I. -- Proctor Vt.

  Kap. 4: Om emigrationen.

  Kap. 5: Ankomsten till Canada. -- Canadas jrnvgar.

  Kap. 6: Montreal. -- Ottawa.

  Kap. 7: Resan frn Ottawa. -- Canadas statsfrfattning. -- Ontario. --
      Homestead.

  Kap. 8: Manitoba. -- Winnipeg.

  Kap. 9: I Winnipeg. -- Utflykt till Dakota och Minnesota. -- Nya
      Stockholm. -- Assiniboia.

  Kap. 10: Nya Stockholm. -- Nya Finland. -- Nya Danmark. -- Calgary. --
      Red Deer. -- Alberta.

  Kap. 11: Wetaskiwin. -- Ett svenskt folkmte. -- En svensk farm.

  Kap. 12: Reflexioner fver vstra Canada.

  Kap. 13: De Klippiga Bergen. -- British Columbia.



FOTNOTER.

[1] Sedan emigrationens brjan p 1820-talet ha frn Sverige till Amerika
    utvandrat ngot mer n 900 tusen. Lggas drtill alla, som ro fdda af
    svenskar i Amerika, och dragas drifrn alla, som dtt, s torde kunna
    antagas, att fr nrvarande 1- million svenskar bo i Amerika.

[2] Dock annonserar Canadian Pacific jrnvg p senaste tiden, att den har
    tv sdana. De lra vara synnerligen eleganta och bekvma. Priset r
    hgre n i vanliga vagnar och de sttas icke in i tgen utan p
    srskild bestllning af ett visst antal resande. I Frenta Staterna
    frekomma p de bttre linjerna sdana s. k. compartment cars i somliga
    tg utan prisfrhjning.

[3] Dessa uppgifter ro hmtade ur en skrift kallad: Free Homestead in New
    Ontario. Att dma af den officiella Year Book of Canada 1903, synas
    frhllandena gestalta sig ngot olika i olika distrikt af provinsen.

[4] En bushel r ngot mer n 36 liter.

[5] Jag pminner hr nyo, att en acre r ungefr ett svenskt tunnland
    eller en half hektar, en bushel ungefr 36,4 liter.







End of the Project Gutenberg EBook of Genom Canada, by Paul Waldenstrm

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK GENOM CANADA ***

***** This file should be named 48307-8.txt or 48307-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/4/8/3/0/48307/

Produced by ronnie sahlberg, Keith Edkins and the Online
Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net (This
book was produced from scanned images of public domain
material from the Google Print project.)

Updated editions will replace the previous one--the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
specific permission. If you do not charge anything for copies of this
eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
performances and research. They may be modified and printed and given
away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
trademark license, especially commercial redistribution.

START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
Gutenberg-tm electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
1.E.8.

1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country outside the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
  most other parts of the world at no cost and with almost no
  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
  United States, you'll have to check the laws of the country where you
  are located before using this ebook.

1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
provided that

* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
  within 60 days following each date on which you prepare (or are
  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
  Literary Archive Foundation."

* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
  License. You must require such a user to return or destroy all
  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
  works.

* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
  receipt of the work.

* You comply with all other terms of this agreement for free
  distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
www.gutenberg.org



Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
volunteers and employees are scattered throughout numerous
locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
date contact information can be found at the Foundation's web site and
official page at www.gutenberg.org/contact

For additional contact information:

    Dr. Gregory B. Newby
    Chief Executive and Director
    gbnewby@pglaf.org

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
state visit www.gutenberg.org/donate

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate

Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

